Valborg

Jiiiihu...! Valborg idag, innebär att man faktiskt måste ner på stan för lite dekadent leverne i kväll även fast pluggerierna hänger över en. Innan vi tar oss ner till Avenyn för att spana in årets upplaga av Cortègen har jag i alla fall tänkt hinna med en runda till gymmet för att träna biceps och mage. Sen blir det Cortegen och någon Avenykrog för hela slanten. Troligen blir det inte riktigt så fult ös som man skulle kunna tro dagen till ära, med uppsatsinlämning om mindre än en vecka och på gående deff så blir det nog inte mer beställt i baren än Cola Light eller möjligen ett par glas juice. Måste vara pluggkapabel i morgon och känns så ovärt att förstöra dieten för bara några socialöl, social kan jag vara utan öl!!! (prettotanten inom mig för talan)

Hur som helst, glad/trevlig/rolig Valborg på er alla! :D



Runin' in the Rain

Hade planerat in intervall träning i form av backlöpning igår. Regent strilade ner nästan hela dagen, men jag tänkte inte låta det stoppa mig. Finns alltid diverse anledningar, både bra och dåliga, att skippa träningen, jag tycker inte att lite stillsamt vårregn är en bra anledning. Gillar faktiskt lite strilande regn, man blir inte så varm som man blir annars - gratis avkylning. Dessutom blir kläderna långsamt tyngre så man får lite extra motstånd. Gött. Är det däremot 25 plusgrader ute och stekande sol kan det hända att jag stannar inne... tror det kan ha att göra med att jag inte verkar svettas tillräckligt för att kyla av mig. :O Kort och gott, regn ger avkylning medans varmt ute gör mig överhettad. Ytterligare en av alla ickevetenskapliga teorier jag tycker verkar ytterst rimliga! 

Hur som helst gick back träningen helt ok. Benen tunga som de vore gjorda av sand efter sista intervallen och jag andades så häftigt att jag trodde lungorna skulle vända sig ut och in. I början av passet var det betydligt lättare dock, de första 8 intervallerna sprang jag med bra kraft... det var först under de sista 4 fick viljan mer och mer ta över. Totalt sprang jag 12 vändor alltså. Backen jag hittade är en 250m lång djävul genom ett kolonilottområde, dock kände jag inte för att köra alla 12 intervaller på hela den sträckan. Valde en del i backens översta parti att köra intervaller i. Men jag tog i alla fall hela backen två gånger. Först en gång innan de mindre intervallerna och en gång efter. Upplägget blev alltså 1-10-1 utan någon vila mellan de 10 vändorna i mitten. Lätt bättre än sist alltså! Efter elfte och sista "korta intervallen" i regnet stack en gammal dam ut huvudet genom  en grind och ropade på mig. Trodde att hon skulle be mig springa någon annanstans med mitt störande flåsande och klampande fötter. Men helt tvärt om faktiskt. "Mycket bra jobbat!" gapade hon och gjorde tummen upp tecken, haha, folk är så sköna ibland. :D Jag tackade så mycket för peppet och la lite extra krut på sista vändan som gick uppför hela backen. Sen var jag död, hade noll energi kvar, så sprang hem i snigelfart.

Man känner att man lever! I like!

Formcheck April

 

Helt otroligt, men nu har jag precis lagt ut bilder på mig själv i BH och trosor för allmän beskådning. På internet. Ytterst underlig träning/tävlings form det här med fitness... hm... men, men, ja, ja, här är nu i alla fall bloggens första kompletta formcheck! Tycker helt klart att det har gått framåt och ser att  träningen har gett resslutat. Sakta men säkert. Är absolut lång i från "nöjd" om detta skulle vara något slags slutresultat, men so far so good! Bilderna är ju till för att checka formen och se att träningen och kosten faktiskt ger resultat, och det lyckas dom med. Känner mig totalt okritisk vilket jag vanligtvis tycker är ett minus (man måste ju utvecklas!!), men vill just nu bara peppa mig själv att köra på....!

 

Tackar Johanna för hjälpen med fotograferingen, så mycket lättare att ta hyfsade bilder med någon som är förstående för uppdraget och inte tokskrattar åt en under pågående fotografering... Syftar här på vissa familjemedlemmar som fick världens längsta skattanfall när jag bad denne fota mig sist. Tack för stödet... Man måste vara snäll när man fotar, eller hur?! Nä då, jag förstår att det ser rätt komiskt ut, speciellt när man inte har vare sig den där super formen eller tekniken. Ännu alltså. Självklart var jag också en mästerfotograf i morse och tog fantastiska bilderna på Johanna. (Spana in hennes blogg för att se hennes formcheck!)

 

Lite senare idag blir det till att köra idioten upp och ner för någon elak backe här i närheten. Ska köra 12 intervaller idag plus springa en liten snutt som uppvärmning. Go, go, go...!

 


Mission accomplished

Resultat av hårfärgning....!

 

Blev helt klart nöjd denna gång, ibland ska man ha lite tur också. :) Det roliga är att jag känner mig som att jag vore rödhårig! Även fast det inte är min naturliga färg, känner mig mer som mig själv i rött än den oidentifierbara färg som envisas med att växa ur hårbotten efter några veckor. Skumt att det känns så, men samtidigt supernice att "min" färg finns färdigförpackad! Bara att köpa, blanda, skaka och ha i håret. x)

 


Ryggpass avklarat

Blev ännu ett snabbispass (uppsatsdeadline comin' up) idag. Rygg passar i och för sig ganska bra att köra för sig själv, stor muskelgrupp som gör hela kroppen trött. Började med uppvärmning på crosstrainer fem minuter för att få upp pulsen och tvinga fram lite svett. Brukade hoppa över uppvärmningen förut, men har märkt att jag faktiskt orkar tyngre vikter om kroppen är lite mjuk. Så kör nu mera minst fem minuters uppvärmning som standard. Detta var bästa ryggpasset på väldigt länge! Höjde massa vikter, så pass att jag inte kunde köra teknikmässigt som man "ska", utan var tvungen att rycka, slita och jobba med hela kroppen efter en fyra- fem reps. Körde mellan 8-10 reps per set. Höjde tex den så kallade hantelrodden (inte "ryggcurlsen" som jag använde som hittepåord sist x)) till 16 kg, inte så farligt tungt ändå faktiskt... även om jag inte orkade fler än 10 på varje sida.

Brukar ju vara svårt med just rygg tycker jag, men funkade bra med att höja på nästa allt och fick faktiskt helt okej kontakt för en gång skull! Värker fortfarande lite i ryggen. Gött. Eller så är det för att jag suttit i datastolen hela dagen..? :S

Nu är jag tillbaka framför datorn och sitter o väntar på att min hårfärg ska bli klar. Spännande och se om det blir bra eller om det blir som vanligt. ;P


Hur kommer det att bli? :O Fortsättning följer...

 


Utevärdering vecka 16

Måndag:  Rygg + Promenad 75min
Tisdag:    Morgonpromenad 30 min + Löpning 5km
Onsdag:   -
Torsdag:  Ben
Fredag:   Bröst & Triceps
Lördag:   -
Söndag:  Löpning 6km


Det har blivit lite lugnare med träningen nu när det är så nära deadline för uppsatsen. Överlag är jag dock mycket nöjd med veckan som har varit! Även nöjd med att jag prioriterat konditionen som jag bestämde förra veckan. Viss struktur verkar jag tydligen kunna få till. Dock har styrkepassen varit lite si och så, har haft en rejäl svacka och varit tvungen att sänkan både en och två hack på många övningar. Ingen aning om varför, men blir väll så ibland. Bara att träna vidare.

Dieten denna vecka har gått bra, åt minstonde fram tills dess att jag råkade berätta för någon att det "inte alls var så svårt som jag hade tänkt mig", efter det verkade motivationen vara som bortblåst. Övervägde till och med idag att "pasua" dieten, dvs gå upp till ett högre intag kcal per dag så jag skulle ligga på + - noll. Detta mest för att jag ville ha kakor. Kakor är gott. Men väl vid kakhyllan på Konsum blev jag förbannad på mig själv och min obefintliga karaktär så vände och gick där i från utan kakor. Köpte ett par äpplen, bananer och en färgglatt rör med c-vitamin med jordgubbsmak med mig hem istället. Långt ifrån samma sak, men äpplena var goda och c-vitaminen såg kul ut, såg lite ut som en godisförpackning. Kan man lura sig själv åt ena hållet kan man väll lura sig själv åt det andra också, tänkte jag och låtsades vara nöjd med mitt val. Tog dock en liten, liten chokladbit av roomyn Adela. Hoppsan. Hur som helst är jag alltså kvar i dieten och har lovat mig själv mera äpplen och lite banan senare ikväll... som jag kan tröstäta över att jag inte får några kakor idag.


Tänkte även i god uppföljningsanda göra en snabbgenomgång av passen denna vecka:


Rygg
4 sett 10-12 reps

  • 50-60-55-55 kg, lädryggspress
  • 45 kg, maskin rodd
  • 42 - 49 - 49 -49 kg, maskin rodd (annan maskin)
  • 11 kg, "ryggcurls"(=hantelrodd)

Borde ju kunna ta bra mycket mer på "ryggcurlsen"? Även om det bara är en arm i taget så borde det ju kunna vara hyfsat nära hälften av vad jag tar med båda sidorna aktiverade samtidigt? Alltså ca 22,5 kg? Minst 15 kg ska testas nästa ryggpass!


Ben
4 set 12-15 resp

  • 150kg-160-170-170 sittande benpress
  • 60kg-60-60-60 hip abduction

4 set 20-25 reps

  • 0kg-17-17-17 benböj med boll
  • 70kg-80-80-80 stående vadpress

10 kg 6 st längor med utfall

Ok benpass överlag.


Bröst och Triceps
Här har jag inga siffror på vad jag körde på varje grej, missade skriva upp det när jag kom hem (och effter ett par timmar är det som bortblåst ur minnet). Men passet var tungt och var tvungen att ta lättare vikter än jag brukar på flera övningar. Dock mycket bra kontakt!


Löpning
Bra vecka! Första passet gick tungt därför att jag jobbade på i intervallerna (sprang 5km blandad löpning med SATS-varvet) men det var med flit som man säger. :) Passet idag gick ochså bra, sprang lite längre än vanligt, men hade ändå ett lite högre tempo än jag brukar. Nöjd.


Som sagt, bra vecka! Mera sådana.



Hur man tar sig till toppen

 



The unofficial movie - tjuvtitt inför den officiella filmen som kommer i maj!
✫ Staring  ✫
Johanna Karlsson ✫ Emma Sandfjord


Bildblogg!

För att se fler bilder samma träningspass (fast med mindre egokänsla) spana in www.inshape.blogg.se där andra halvan av motivations crewet har varit konstnärlig och gjort ett kollage!


Man ska lyssna på sin kropp

Hela dagen har min mage betett sig som en mindre luftballong och så här sedd från ett fågel perspektiv har jag nästan misstagit den för att vara gravid i tjugonde veckan. Men verkar inte vara något sådant drastiskt, bara lite vanlig magknip. Är ganska fantasilös när det kommer till att bota en svullen mage, brukar man bara vänta ett tag brukar det gå över, idag hade jag dock en underlig känsla av vad som skulle kunna hjälpa. Choklad! På något underligt sätt kändes det som att magen skrek våldsamt efter just choklad. Man ska ju lystna på sin kropp, men det kändes inte som en helt logisk lösning. Inte heller särskilt vettigt med tanke på min dietplan. Men magen envisades, så jag gav till slut vika. Ett par choklad bitar (och en snutt av en sur rulle med jordgubbsmak) senare började faktiskt magen kännas lite bättre. Det kunde man inte tro! Men man ska ju i och för sig lyssna på sin kropp. For som hastigast förbi en tanke om att kroppen ibland kan ge uttryck för psykiska besvär (choklad crawings), men den viftade jag snabbt bort. Nu, även en kopp kaffe senare, är jag nästan helt bra! Kroppen är såååå smart.

Har förutom godisätande varit på gymmet och tränat benen idag, gick riktigt bra! Trotts att det var över två veckor sen jag körde ett riktigt benpass så kunde jag köra på som vanligt, tog till och med lite mer än vanligt på vissa övningar. Dagens stora vinst var att det för första gången på nästan ett halvår (!) gick smärtfritt att träna vaderna. Hade troligen dragit på mig någon slags skada på hälsenan som gjorde att det var svårt att sträcka foten rakt ner. Fick skippa att gå i högklackat ett tag för att hälsenan blev ihoptryckt och gjorde ont. Ärrbildning på senan trodde någon kunnig. Hur som helst verkar det vara ur världen nu, kunde för första gången på länge köra stående vadpress och tog 80 kg. Mycket nöjd! Körde även utfall, sittande benpress, benböj med skivstång och hip abduction.

So far so good.



Önsketänkande



"Tänk om tiden kunde vara längre."
.                                              Citat: Frida L. ✫



Precis sådana tankar som en student på sitt rum har när klockan snart är mitt i natten, det är tolv sidor kvar att skriva och en av alla deldeadlines är om mindre än femton timmar. Behöver mera kaffe...

Vila, väx... och plugga.

Ingen träning idag, blir till och hålla sig hemma framför datorn och uppsatsen. Är mitt behov av panikplugg som håller mig hemma men passar samtidigt ganska bra med det opålitliga busväder som Gbg bjuder på idag (riktigt aprilväder med både snö, strålande sol och regn på samma dag) plus att jag inte mår helt hundra i halsen efter gårdagens SATS-springning. Var ganska kallt ute, ingen fara när man sprang, men vi stannade ett par gånger för att samla ihop folk och då hann kroppstemperaturen sjunka lite väl fort i den friska Göteborgs brisen.

Är en segboll idag, man känner sig som ett riktigt sunk när man hasar runt i mysbrallor och sitter framför datorn hela dagen. Känns inte som det är någon vits med att ens försöka piffa till sig, all aktivitet läggs på att plugga eller på att samla energi till att göra det... inget spill på onödiga grejer som smink och matchande outfit. Som tur är vet jag att det är fler som blir så här när det är högar med plugg att göra, andra halvan av motivations crewet till exempel. Vet i och för sig inte hur mycket motivation vi smittar varandra med just nu... Får ta tag i träningen imorgon igen när empiridelen på uppsatsen är klar och inlämnad. Nu, återgång till Microsoft Word...

Träna ni som kan!
/ Mysbrallan

Mellis!

Supergott och bra mellanmål!


Blanda 150g lätt Kvarg med 0,2 dl Lättmjölk i en skål
Rör ner en liten gnutta Vanlijsocker och en lite större gnutta Kanel
Hacka ca 100g Annanas i lagom stora bitar och rör ner i skålen
Toppa med Fruktmüsli och Honung





S.A.T.S. hit och dit

VARNING!
Även fast jag kan tycka att texten i låten inte är helt kompatibel med vad jag vill utrycka här i bloggen, så gillar jag frasen "jobba så det smäller i golvet och piper i bröstet" så mycket att jag faktiskt rekommenderar att du sätter igång musiken i följande klipp under tiden du läser inlägget. Grym låt i sann Göteborgsanda.


Nu har jag varit med och sprungit SATS-varvet här i Gbg, sprungit hit och dit mellan S.A.T.S-klubbarna här i Gbg. Skojig och prestigelös idé, gillar att man kan springa många tillsammans utan att tävla mot varandra. Kan tänka mig att vi var en 30 personer om man räknar från alla SATS här i stan. SATS-Landala var förstås bäst på alla sätt även om vi inte var fler än 10 stycken...! Hehe, inte tävlade sa jag ju. Konstigt att man inte kan låta bli? Landala är bäst, vi tre i motivations crewet glänste förstås lite extra i det stora SATS-gänget och jag själv lyckades räkna mig till som sämst topp fyra på alla intervallövningar vi körde. Inget tävlingstänk där inte. Jag gillar ju egentligen inte att tävla. Om jag inte vinner förstås. Tycker till exempel inte om att tävla med bussen till en speciell hållplats när jag cyklar. Tycker inte om att känna att jag bara måste springa om gubben framför mig i löpspåret. Men oftast kan jag inte låta bli. Känner du igen dig?

Riktiga tävlingar är där i mot oftast bra, sådana som man i månader i förväg vet vad dom går ut på och man vet ungefär vad man måste prestera för att känna sig som en vinnare. Kan nämligen gå kännas bra att tävla lite utan att vinna också ibland, bara man känner att man jobbat på bra. Fast inte om man kommer sist eller för långt ber på listan, då är det nästan ännu värre om man gjort sitt bästa. Men är man förberedd brukar det funka helt ok. Sådana här spontana backtävlingar som idag är så jobbiga... speciellt när man fortfarande har ganska taskig kondition, ändå inte kan låta bli och man därför måste springa fast det piper i bröstet och pulsen har nått en bra bit över tvåhundra.

Vist, man kan, ska och borde ju bara tävla med sig själv. Jag tänker så, jag vill göra så och framför allt tror att det är bra att göra så, bara att det alltid råkar bli så att jag även gör det med andra samtidigt. Behöver något att pucha mot.

Nu även som träningskompis


Tankvärt...


Klassisk filosofi, modern formulering:



"En person som har väldigt lätt för att bli brun kanske aldrig blir brun för att han eller hon inte gillar att sola precis som att en person med potential att bli världens bästa på 100 m enbart hamnar i rullstol pga. fetma."
Citerat Fitnessguru





I mitt tillstånd med överhettad hjärna p.g.a. panikpluggade var detta minst sagt ett småroligt sätt att skriva på, dessutom var hela det följande inlägget av Fitnessguru ytters intressant. Jag flaggar för denna type av idéer och forskning, jag stödjer helhjärtat idéen om att inte ens våra gener är skrivna i sten. Vi är formbara nog att anpassa oss och göra det vi behöver, detta innebär även att vi kan göra vad vi vill med oss själva, våra kroppar och inte minst våran inställning. Sanningen ser olika ut och förändras i takt med hur vi ser och förhåller oss till den. Dessutom ger Fitnessgurus resonemang vatten på min kvarn om att anledningen till att jag är hungrig jämt är att min mamma i största välmening bantade (eller ja, gav mig den kalorisnåla vegitariska mat hon själv åt) mig som spädbarn.

Vad tror du?





Utvärdering vecka 15


Måndag:  Bröst & Axlar
Tisdag:   Trappträning, 8 intervaller + 4 km löpning
Onsdag:   -
Torsdag:  Rygg & Triceps
Fredag:    -
Lördag:    Biceps & Mage
Söndag:   -

Har varit bra pass dock för mycket vila under vecka femton, jag är definitivt inte inne i någon vilofas. Har i och för sig att göra med yttre omständigheter som man får prioritera ibland. Det som skulle in denna vecka men som totalt uteblev pga "uppskjutning" till dagen efter (lite för många gånger i rad) var ett löppass med backintervaller. Nästa gång ska jag inte byta dagar på löppass utan helt enkelt köra både löppass och styrka samma dag. Vill ju ha en viss tids vila mellan löppassen för knänas skull, men en hel vecka är på tok för mycket åt andra hållet istället. Träningen går ju knappt framåt om man kör så sällan!

Magpasset nomineras till bästa pass vecka 15, tog bra både under själva passet och träningsvärken gör sig fortfarande påmind. Hade smärtsamt ont precis runt solar plexus när jag vaknade imorse, när jag fortfarande låg helt stilla alltså... Hatten av för magpasset!

En av övningarna på "veckans bästa pass".
För mer om denna övning plus några fler kolla in detta!


Rokad

Kom till min glädje hastigt och lustigt över en sista minuten biljett till Katrineholm. Verkade ett tag som vulkanutbrott och inställd flygtrafik fick hela Sveriges befolkning att åka tåg och där med gjorde det smått omöjligt, men så kom SJ in extra tåg. Vad glad och förvånad jag blev över denna handlingskraft från SJ. Idag ska vi vidare till Sthlm där det är bebissafari som gäller, syster har ju alldeles precis fått en liten knodd, klart man måste upp och titta på underverket!

I alla fall gjorde dessa plötsliga planer att jag ändrade om lite på träningsschemat. Blev biceps och mage igår i stället för backlöpning, är ju lättare att springa än gymma när man är hemifrån (eller så blir det bil hela dagen och vila idag igen, hoppas vi hinner hem i tid för en lite spring runda). Biceps och mage gick bra igår, körde lite färre övningar men med 4 set på varje. Blev körde lite medel vikter för att kunna fokusera på kontakt och teknik, tycker att det behövs då och då. Vikterna blev 10 kg på bicepscurlsen med hantlar, 19,5 kg på bicepscurlsen med skivstång och sen en övning till som jag inte vet vad den heter. Mage körde jag först två mördarfavoriter à la 4 sett styck och sen körde ett gäng vanliga sittups. Var lite svår med kontakten på en av mördarövningarna, brukar brännas bra i nedre delen av magen, men inte igår. Svider dock lagom skönt med träningsvärk nu idag verkade göra resultat i alla fall. :)

Nu ska vi hoppa in i bilen mot Sthlm, via Vås för att hämta upp Niklas, alla i familjen måste ju få vara med på att se nya bebben. :D

Uppsats on...


Tre veckor kvar. Handledaren nöjd så långt. Men ändå massor av jobb kvar. Nu låser jag in mig på min rum och kommer inte ut igen förens uppsatsen är klar. Det kommer att bli lite mindre fokus på träning, även om jag ska satsa på fem dagar i veckan som vanligt. Lagom träning ger extra energi till plugg, men kommer träningen i vägen så ryker den. Sista dagarna blir antagligen plugg dygnet runt, noll träning då. Men än så länge håller jag ställningarna. Den största utmaningen blir att inte springa ner till godisaffären och köpa extra energi i form av choklad och annat sött som man kan få i småbitar. Keep the diet. Keep the focus.  

Give me strength.


Rygg och Triceps


Körde rygg och triceps idag. Ryggen är alltid svår att få kontakt med och så även idag. Har tyvärr inga bra idéer på hur jag kan vända den trenden heller. Jag har provat att köra megatungt, fjäderlätt, många och få sett, olika antal reps, provat olika maskiner osv.... men det enda som tycks ha en liten, liten betydelse är dagsformen, ibland känner jag lite kontakt, men oftast inte. Idag kändes det noll. Körde inte jättetungt, 10-14 reps per set på allt utom chinsen och rodd med skivstång(inte marklyft som jag i mitt övertrötta tillstånd skrev sist). Chinsen därför att jag hade lite tyngre där och för att jag är allmänt svag på den. Rodd med skivstång därför att jag gjorde en total missbedömning av min egen stryka när jag lassade på vikter på stången. Har inte kört rodd med skivstång på bra länge, så sneglade lite på ett par killar som stod bredvid  för att ha något att referera till, öste på vikter så det blev aningen lättare än vad de körde. Orkar dom så orkar jag nästan lika mycket, jag är ju en stark en tänkte jag.

Ack så fel jag hade, orkade knappt hindra stången från att dunsa ner på mina tår när jag lyfte av den från ställningen. Väl på marken fick jag inte upp den igen och tvingades pilla av hälften av vikterna där den låg. Inte helt lätt. Försökte att få det att se ut som det var med flit, men tror det var rätt uppenbart att jag inte kunde lösa det på något annat sätt. Svettig av bara detta. Sen tänkte jag glatt att "nu när jag plockat bort mer än hälften så kan det ju inte vara vidare tungt". Aj, vad jag misstog mig. Igen. Nu fick jag visserligen upp stången, men underarmarna krampade något fruktansvärt och orkade nätt och jämt nio stycken innan jag var tvungen att slänga ner stången på marken igen.

I detta pressade läge tyckte jag att det var av största vikt att behålla den näst intill obefintliga stolthet jag hade kvar... jag vägrade därför att plocka av mera vikt. Sett nummer två blev inte mer än sju reps innan mina underarmar och fingrar sakta började låta stången glida mig ur händerna och jag var tvungen att släppa. Lagom till tredje settet hittade jag till min stora lycka ett par dragremmar och spände fast mig ordentligt innan jag lyfte. Vid det här laget var ryggen, ja hela kroppen, helt slut så inte kom jag upp i tio stycken den gången heller. Fjärde och sista settet borde jag väll egentligen ha hoppat över, men i raden av mindre lyckade beslut kände jag att det låg helt i linje att ge mig på ett sista försök till success. Efter två lyft stod jag nästan upprätt (inte bra, ja ni vet, man ska ju stå lätt framåt lutad, med svikt i knäna och rumpan lite fint utputande) för att få ut maximalt av den gnutta energi som fortfarande dröjde sig kvar i mig. "Knaster" sa det och högg till på ett ytters obehagligt sätt i korsryggen. Först då insåg även jag att det kanske var dags att erkänna sig besegrad. Dumma stång.

Triceps gick i alla fall bättre. Även om det inte var något superpass så lyckades jag jobba upp lite skön kramp lagom tills det vad dags att gå hem. Som avslutning provade jag en ny övning som funkade mycket bra, gav mycket skön pump, kontakt osv. Grym. Rekommenderar. Så här gick den till:
  • Man tar två hantlar med valfri tyngd (9 kg kändes helt rätt för mig) lägg dig på rygg på en bänk.

  • Håll överarmarna vertikalt och underarmarna horisontellt, 90 grader i armbågsleden alltså.
Sen är det bara att börja! Varannan underarm pressas upp som en vanlig French Press, den "vilande" armen stannar i utgångsposition tills den första armen kommer tillbaka. Sen kör man så varannan hand tills man inte orkar längre. Gav i alla fall mig grymt bra sug i triceps, gillar det där med att man aldrig får någon ordetlig vila. Dessutom blir det lite statisk träning också, måste ju vara bra, för att det känns så skönt om inte annat. :D

Svårhanterlig.


Sol ute, mörkt inne

Hela dagen har jag suttit inne framför min dataskärm i mörker och knapprat in långa rader med empiri till min uppsats. Ska träffa handledaren imorgon så var tvungen att lämna in något av vis relevans innan klockan tre på eftermiddagen. Känner mig nästan lite nervös nu... undrar vad hon säger? Tänk om allt är totalt fail och all text är helt oanvändbar? Ne, så illa är det aldrig. Nästan. Rimligtvis är det absolut värsta skulle kunna hända vore om jag fattat hela teorin fel eller att hon blir besviken på att jag har för lite eller för oarbetad text, och det kan jag leva med. Har ju hela tre veckor på mig att göra om och göra rätt i så fall. Haha. Peace of cake. Plätt lätt att skriva en hel master uppsats på tre veckor... M-m. :P Men det är ju bara i absoluta katastrofläge det blir aktuellt. Förhoppningsvis är hon nöjd i stort och bara petar i texten och vill kommentera och ge tips lite här och där. Så blir det. Det håller vi tummarna för. Nu ska ska jag sluta prata skola och skriva en snutt om träningen i stället. ;)


Hihihi...

... nu är det skojigheter på g! Tränings och motivations crewet förbereder sig och smider planer. Gnuggar våra händer och plockar fram det tunga artilleriet. Hihi. Vi ska göra roligheter så slående att folk trillar baklänges på rad, som dominobrickor. Jag kan inte i nu läget inte riktigt urskilja om idéen är helt otroligt, fantastiskt superbra, om jag är över- eller understimulerad pga allt pluggande eller om det bara är en skruv lös någonstans. Skojiiiiigt är i alla fall! Så vad är de det handlar om den här alldeles utmärkta och förträffliga idén? Jo, det är så här att det är... hemligt! Än så länge ;) :D Stay up dated!

Hihi...



Vad har de här två filurerna i kikaren egentligen?

Moster Emma!



° º O º °
Imorse klockan 06.20 kom lilla Liam till världen. Min fina, fina syster och hennes Andrew har efter drygt nio långa månader av väntan äntligen blivit mamma och pappa.

~♥~


Trappor i långa rader

Här är trappkomplexet (super med fyra trappor i en!) vid Chalmers som fick hjälpa mig att bättra på konditionen idag:

 

Trappträningen gick faktiskt riktigt bra! Speciellt de intervaller där jag med ett steg tog två trappsteg, gillar det extra för att man inte hinner bli riktigt ansträngd förens man är högst uppe. Benen orkar bra, det är som sagt lungorna som känns för små för att få ner all luft jag vill ta in, så springer man fort fort till toppen kan man springa på den luft man redan har. Det jobbiga kommer när man måste andas in ny. Om någon känner igen sig kanske? Marginellt jobbigare var det att ta varje trappsteg, tar lite längre tid och pulsen hinner då komma upp i hastighet och kräva nytt syre av lungorna innan alla trappor är avklarade = jobbigt. Antagligen är väll båda sätten bra på något sätt så körde lika många av varje, först 2 med varje trappsteg sen 4 med vartannat och slutligen 2 med varje.

 

Som uppvärmning sprang jag en runda på 4 km, lagomt för att få upp pulsen och samtidigt få tid nog att komma in i rytmen. Försöker tänka mycket på andningen när jag springer, främst för att jag lätt får håll annars. När jag sprungit och flåsat under mina turer har jag kommit på att jag andas i rytm med mina löpsteg, andas in två korta på två steg och ut på ett långt även det under två steg. Inte så konstigt kanske, men jag gillar rytmen och springer då och då utan musik för att kunna lyssna och mixtra lite med andningen. Idag kom jag på att om jag andas långsammare så blir löpstegen längre och det går fortare att springa! Inte så konstigt kanske, men för mig var det nytt. Lilla detaljen var att jag blev så klart tröttare och behövde andas mer när det gick fortare, så var tvungen att lägga ner experimentet efter ett tag. Men kan tänka mig att det funkar bättre när jag fått bättre kondition. Ska prova mera då... snart alltså... förhoppningsvis.

 

Strax dags för soffa och Desperate House Wifes tillsammans med roomysarna x)

Med denna ljuva träningsvärk

Verkar som jag startat en liten motivationsskola, vet inte om den kan räknas som riktigt vetenskaplig. Risken är även överhängande att det endast kommer ingå en person i testgruppen. Andra halvan av motivations crewet kanske vill testa...? Eller någon annan som tycker det verkar vara en smart idée...? Själv planerar jag att prova följande råd flera gånger över dag. Jag har ont i bröst, axlar och lite av ryggen från igår... behöver pepp för att stå ut.

Hur man står ut med träningsvärk


Tips 1: Sjung texten nedan med melodi av "Denna ljuva sommartid":


Med denna ljuva träningsvärk
Mig själv, jag kan, vara så glad
Över gymmets grymma gåvor
Se, att få ont idag är bra
Se, för då har jag ju tränat hårt
Så att jag kan bli så stark

Av smärtan kommer styrkan fram
Även då det tar lite tid
Vet jag att mat och vila ger,
Nyttan av mitt hårda slit
Tillsammans med min träningsvärk
Blir till stora fina muskler

I wish



Sommar, sommar, sommar....!


Redan inne på vecka fem? :o

Uj, uj... i slutet av denna vecka har tydligen min deff kommit halvvägs. I tid räknat alltså, tvivlar på att den kommit lika långt i kilo. Kändes ju som att jag startade nyss. Vad hände där? Jag har medvetet vägrat vågen därför att jag inte vill bli helt förblindad av siffrorna den visar. Men nu har jag ju å andra sidan ingen aning om jag är halvvägs på mina utlovad minus 5 kg eller inte :o Så tokigt det kan bli då. x) Har dock en uppskattad vikt och får räkna ut ifrån den. Men måste nog börja med att faktiskt väga mig för att kunna se lite hård fakta på om det faktiskt går enligt planen eller inte.

Känns inte alls som jag har gått ner några 2,5 kg... tycker ibland att jag ser att lite av mina "lockar" över höften har försvunnit. Men sånt där kan ju vara så subjektivt. Ena dagen känner jag mig fit och smal som en sticka (nästan så jag tycker jag skulle kunna gå upp lite utan att det gjorde något) och nästa dag ser jag på mig själv som något som liknar en flodhäst. Nästan. Tror inte att någon av ytterligheterna har mycket verklighetsförankring, både tyvärr och som tur är. Nu blir det i alla fall bokföring av siffrorna vågen också, så jag ev kan speeda på processen om det skulle behövas fram emot sista veckorna. Panik på slutet, varför blir det alltid så? x)

Nu ska jag iväg och extrajobba lite med någon slags annonsering eller vad det var, bye for now..!


P.S. Johanna har ett superkul inlägg just nu om Vårruset, spana in det!! D.S.

Motivations crewet gör skäl för sitt namn

Hur man motiverar sig lite extra till en morgonpromenad: Hoppa, studsa och ta en sola-paus!


Så nu vet ni hur man kan göra för att få promenaden lite skojigare! :P I övrigt har det varit en riktigt trevlig söndag med sol och värme. I träningsväg har dagen bestått av knatande genom Slottskogen och Linné ca 8 km med motivations crewet som sällskap och nu ikväll har jag stått och vevat på en crosstrainer på gymmet (50 minuter och belastning på max nästan hela tiden *stolt*). Varken mitt psyke, mina knän eller min kondition heller för den delen pallar att springa under så lång tid, så jag tyckte att crostrainern var ett bra substitut! Tänkte att det kan vara vettigt att köra olika typer av intervallträning/trappträning m.m. ute och sen köra lite längre pass inne på crosstrainern för att få in "distansflås" men samtidigt spara på knäna. Och psyket. Vill ju som sagt ha den där konditionen nu... och den kan man tydligen inte fuska sig till, har jag märkt.

Nu ska jag försöka motivera mig själv till lite pluggande, så här under de sista timmar av dagen.... inte alls lika lätt som att träningsmotivera sig. :O

Morgonpromenix i finvädret

Sol ute, sol inne, sol i hjärta och sol i sinne x) Göteborg bjuder på sig själv från sin allra finaste sida, vår- och solsidan! :D Jag och Johanna är på väg ut på morgonpomenad (även om klockan är kvart i elva)...! Dock efter frukost... inte värt att vara tokhungrig. Tjing så länge..! ;)

Promenadväder    -   frukost

Baj, baj Västerås

Idag är det hemfärd mot Göteborg! Är klar med alla mina intervjuer till uppsatsen här i Västerås, så nu ska jag hem till vardagen igen. Tåget tuffar från stationen klockan halv sex, ska försöka vara i god tid denna gången :) Alltid trist att åka ifrån Niklas, men samtidigt är det himla skönt att komma hem till sig själv igen, till alla sina egna grejer, roomysarna och dessutom fri tillgång till gym och träning. Baj, baj Vås... Hello Gbg!

Runnin' up, up and away...!

Backträning på planeringen fredagen till ära. Lyckades efter mycket funderande hitta den elakaste backen i stan, för er som känner till Västerås hittas den vid bron som tar E18 över Svartån. Var tydligen fler nominerat den till en bra träningsbacke för den var redan upptrampad och full av skoavtryck när jag kom dit. Vettigt folk här i Vås!

De drygt 2 km till backen gasade jag på lite extra, tänkte att funkade eftersom jag kunde ta en liten snabb vila innan jag gav mig på backen, kändes bra i benen med trött i lungorna. Om man nu kan säga så. Känns som att mina lungor är för små, som att jag inte får ner all luft som jag vill i dem och att dom inte kan blåsa upp sig tillräckligt liksom. Hm. Själva backträning var jobbigare än jag trodde men gick ändå bättre än jag förväntade mig! Får en liten kick när det är som jobbigast, när benen svider, jag har blodsmak i munnen och man eventuellt mår lite lätt illa så blir jag sugen på att vinna över backen. Kicka as. Kriga. Att få anstränga extra mig för att klara det som är svårt. Det är kul. I can kill it!! (backen alltså) Däremot det där malandet, när man springer på platten, får mig att gå under. Där har jag inget vapen att ta till, utan ger långsamt vika under det där eviga, slentrianmässiga och envisa jag springer på. Jag beundrar dem som biter ihop och härdar ut, är samtidigt nyfiken hur dom hittar sin motivation...?

I alla fall, även om konditionen är långt i från på topp så körde jag mina 10 grr upp och ner för backen. Körde först 3 vändor utan vila, sen 1 sen 2 sen 1 och slutligen 2 och 1 till nästan direkt efter. Efter sjätte gången trodde jag att jag skulle stupa i backen och inte klara ta mig en meter till. Men det gick, piskade på benen och lät det värka i lungorna, sen spydde jag i en buske och sprang hem. Ne... det gjorde jag inte x) Spydde inte alltså. Men för att motivera mig själv där i backen tänkte jag faktiskt på en som gjorde det. Det var en karatetränare jag träffade en gång på ett läger. Historien säger att under ett backtränings pass i en grusgrop gjorde han just det. De han tränade med (alla svartbälten) gav upp efter ett par vändor upp och ner i grusgropen, men han fortsatte tills han spydde. Och sen sprang han ett par gånger till...! Sjuk inställning, störd träning och på snudd till vanvettig kille, men envis var han och vältränad höll han sig! Så tävlade han i och för sig på elitnivå också... Men tycker att han är värd att tänka på när man tycker att det värker i kroppen och man tycker det är tillräckligt för att ge upp. Go until you break and then you go some more! Gött.

Underligt nog kändes de 2 km hem igen inte alls lika jobbiga, kändes som jag puttat mig själv över någon slags kant. Ja jo, inte var det några fjäderlätta steg precis, men ändå rytmiskt på något sätt.

Nu ska jag försöka få pojkvännen att slita sig ur sitt trans och bort från dataspelens underbara värld... så man kan få lite fredagsmys här i soffan. Mer fredagsmys till världen!




Vårblommor  -  leriga skor  -  sol mellan husen
Kan det bli en bättre springtur? :)


Tadaa...!

Se upp! Ny sidheader...! :D

Nemen titta här då!!

Jag är ett litet reklamfreak, jag en av få som faktiskt gillar de innovativa, ofta skojiga och lagom korta klippen som kommer med jämna mellanrum dyker upp när jag sitter framför dumburken. Marknadsföringsteorier i alla ära men det är just de omsorgsfulla filmsnuttarna som fascinerar mig mest, det är genom praktiken som teorierna får liv. Hur har de gjort? Hur tänkte dom där? Vad vill de ha för effekt? Kommer de att få den effekt de vill ha? Det händer dessutom att jag roar mig med att leta reklamfilmer ibland på tex Youtube. Här har jag hittat en jag bara måste visa! Den är väll inte super humoristisk men väldans snygg..! Dessutom är det ju något som hör hemma på träningsblogg. Super smart att kunna ha pulvret och mjölk med sig utan att behöva flera shakers/flaskor. Brukar dessutom själv nöja mig med att bland med vatten om jag måste ta med det någnstans... inte gott. Därför... Jag vill ha, köpa, äga, använda! Ge mig shakern nu!!! (reklamen funkar tydligen bra på mig) :D

Go!


[men, wtf... lyckas inte länka in filmsnutten här :| jaja, jobbar på det.... kolla här sål]



Workin' nine 2 five

Idag har det inte blivit mycket satsning på fitessmålen inte. Har suttit hela dagen och skrivit ner inspelade intervjuer på datorn för att kunna använda till uppsatsen... boooring. Men är ytterst nödvändigt att bli färdig med det så snabbt så möjligt för att i sin tur kunna få uppsatsen klar så snabbt som möjligt.

Är väll bra för disciplinen på något sätt detta besatta pluggande, tänker jag. Att kunna fokusera på jobbiga och ibland för stunden tråkiga saker för att få det bra/roligt/härligt långsiktigt är något jag upplever att man måste träna lite på hela tiden. Precis som det där jag skrev sist om att springa... same, same but diffrent. Sen har jag även fått för mig att även om plugget tar mycket tid från mig och jag får aningen svårare att prioritera träning (nu är det ju extra knöligt med tanke på att jag inte har något gymkort här i Vås) så tror jag att lite yttre prestationsspress har god inverkan på mig. När jag vet att jag måste orka plugga hela dagarna så sitter jag inte uppe till framåt små timmarna och leker med datorn, kollar film eller något liknade. Jag går och lägger mig för jag vet att jag inte funkar annars. Och måste ju vara bra för återhämtningen att sova ordentligt? x)

Tänkte även förut på att det kanske inte var så smart av mig att lägga min första deff, om en bara en liten "provdeff", mitt under slutfasen uppsatsskrivningen. Som så många andra oplanerande människor (har mer och mer förstå att vi är många som saknar planeringsgenen) blir jag av erfarenhet väldigt stressad i slutet på såna här saker. Känner då att godis, kakor och kaffe är bästa medicinen för att orka plugga bara liiiite till, något som rimmar dåligt med deff... osmart kanske? Eller så är det ganska bra att jag deffar och inte kan proppa i mig smågodis och choklad? Att i stället fylla på med vettig energi och slippa ha blodsocker nivåer som beter sig som en jojo kanske trots allt är ett plus.....? Hoppas, hoppas. Snart börjar tokplugget på allvar, det är då det blir spännande och utvärdera både min egen disciplin och hur vida nyttigheterna har någon positiv effekt på den mentala biten (om jag nu inte ballar ur och fuskar med deffen).

Imorgon blir det nya intervjuer till uppsatsen, ska även undersöka möjligheterna att simma lite! :D


"Ja absolut, jag pluggar för att det är så otroligt roligt och stimulerande att lära sig nya saker" 

 

 


Spring! Spring som vinden!

Ni vet de där spingturera när benen känns fulla med energi och med kraftfulla steg tar en fort, fort framåt. När inte ens branta uppförsbackar eller leriga stigar tycks förmå en att sakta ner farten. När man känner hur hela ens organism är på topp och benen spritter och bara vill springa mer, mer. Lungorna och hjärtat slår fort fast utan att man känner den minsta trötthet även efter många, många kilometer. Motivationen flödar så den räcker och blir över även till andra i din närhet.

Jag sprang idag, det var tyvärr ingen sådan tur. Det var en jobbig, skitig och smärtade runda där jag inte heller sprang tillräckligt långt för att ha en bra anledning att lida. Ville ge upp och ringa en taxi som kunde köra mig hem redan halvvägs. Men det gjorde jag inte, jag sprang tjurigt mina 4,5 km och försökte hålla motivationen uppe genom att dagdrömma om de där tillfällena när benen, hjärta och hjärna jobbar ihop och löpningen känns som balsam för själen. Det är lite det som är mitt mål med att springa, att det är så härligt ibland. I början av säsongen är det dock inte lika kul... Hade dessutom planerat trappträning, i sann fitnessanda och för att visa min goda vilja fullföljde jag den med, trotts att jag hellre ville gå in och sätta på en film. Västerås är totalt platt, i alla fall om man jämför med  Bergochdalbanelika Gbg, och de enda vettiga trappor jag vet är inlåsta i Mariaberget, därför fick jag helt enkelt springa i trapphuset. Lika bra som vilka trappor som helst, dessutom kunde man använda hissen på nedvägen :D

Nu ska jag knapra i mig lite fruktsallad och spana Cougar town. Sen är det natti!

Back on track efter påskerier

Nu är det slut på Påsken. Det har minst sagt varit en mycket bra påskhelg på alla möjliga sätt och vis. Massor av släkt, vänner och mat, livets goda! Påsken i min familj firas nästan lika mycket som jul, dock utan paketöppning. Vet att jag sa innan att jag inte skulle totalt förlora mig själv och tokfrossa mig igenom påsken. Men blev så i alla fall... :D Inledde matmaratonet i fredagskväll när en av mina allra bästa och äldsta kompisar Jenny (även känd som Korven) fyllde 25. Att dekadens är ett måste på vissa tillställningar är en sanning man måste påminna sig om då och då! Dock har jag nu påmint mig klart om det, och har idag försökt att återgå till vardagen och de mera långsiktigt hållbara rutinerna. (hade tänkt göra det igår, men gick åt skogen redan på morgonen när påskaftonens efterrätt, Minimuffinsarna, stod på köksbordet och ropade mitt namn redan vid frukost, sen var en dagen körd -.- )

Det har blivit minimal träning under helgen, hade släpat med mig mina små älsklingar (springskorna) för att kunna studsa runt i skogarna runt Katrineholm, men först så fungerade inte vare sig motivation eller planering och när jag väll kände att nu, nu kunde det gå att springa lite så började det snöa. VEt inte om jag var så ledsen för det heller. x) Lite trägårdsarbete har jag ändå fått viss vardagsmotion av, har krattat lite löv, burit nedfallna grenar och pinnar kors och tvärs över tomten och socialpromenerat med herr hund. Dessutom följde jag med Tossa ut till Brukshundklubben idag och var funktionär på årets Påsk-agilitytävling med det fyndiga namnet Chicken Race. Även om det till stor del innebar att bära kalla metallhinder utan vantar, trycka på och av ett tidtagarur med ca en minuts mellanrum och promenera en tidigare vit hund på en lerig grusväg så var allt tillsammans med likasinnade och nostalgin killade mig i sidan flera gånger under dagen. Tossa och jag en tjej till som heter Ida praktiskt taget bodde på sådana här tillställningar under gymnasietiden. Vi tävlade, tältade och tappade bort varandras hundar då och då. Vilka tider! Man kanske skulle ha en hund igen i alla fall? En pigg och glad kompis som kan hänga med på löpturerna under sommarhalvåret...? :D Frågan är bara vad ska den göra hemma resten av tiden, man kan ju inte ta med den på jobbet precis, och än mindre till gymmet :|

Jaja, får hålla hundtankarna på distans ett tag till, nu är det egenträning som gäller, in my ego world. Ska springa en sväng imorgon, efter att jag gjort ytterligare intervjuer till min uppsats! Nu är det filmtajm..!

Baj, baj! :)


Nya sommarhobbyn?


April, april... hihihi.. x)

Hihihi... idag har jag spelat världens roligaste första-april-spratt med mina två roomys >) Jag fick dem att tro att de igår skulle ha lämnat in ett 20 sidor långt utkasts på sin master uppsats till lärare (ska egentligen inte vara inne förens i maj). Läraren gick till och med på att skicka mailet till dem för att göra det mera trovärdigt! Hihihi. Och jag sms:ade till nästan alla i klassen för så de skulle kunna spela med och skämtet förbli vattentätt. Både Adela och Johanna gick på det! x) Hade tänkt att vänta till eftermiddagen med att avslöja det lilla skämtet, men tre minuter över tolv fick jag mail av läraren där han skrev "Det är nog dags att avslöja april april. ;-)" då dom hade hunnit skicka panikmail till han där de lovade att lämna in något användbart innan kvällen. Så jag fick ringa o avslöja sprattet. >) Adelas reaktion var obetalbar "Va? Vadå april? Tror du läraren skojar med oss? Va? Du! Ne, skämtar du att du skämtar nu eller?" följt av total tystnad.... Sen, efter många långa sekunder, kom ett långt hysteriska garv. Jag var helnöjd, första april hade fått sitt obligatoriska lureri. Hihi.

Både Adela och Johanna är nog de bästa att göra sånt här bus på, de har helt förståelse för den typen av humor. x) (Ska berätta någon dag om när dom lurade mig om att de var på fest på Hssingen. Fast dom egentligen satt hemma i mysbrallor och tryckte bakom en dörr (i över en timme), bara för att kunna hoppa fram och skrämma livet ur mig när jag kom hem. )

I morgon åker jag och Niklas till Katrineholm och firar Jesus.

Glad påsk på er!


RSS 2.0