Snabbsummering av veckan som gått!


Nu sista dagen på veckan är det dax för en liten snabbsummering av träningsveckan!

Planen i början av veckan var fem pass denna veckan. Fyra styrkepass med ordentlig uppvärmning på minst en km på rullbandet, plus ett rent konditions pass på minst 5 km på rullbandet. I övrigt var tanken att det skulle bli diverse promenader. Lediga dagar skulle vara lördag och söndag, för att Niklasbesök och diverse maskeradfestligheter var in planerade…! Tanken var att lägga konditionspasset på fredagen (då Niklas kommer) för att ett sånt pass tar minst tid. Veckans mindre små springpass skulle vara lite snabbare och kortare distanser än jag brukar köra. Tanken var att detta skulle slita mindre på mina knän som tidigare visat sig vara aningen opålitliga.

En utvärdering av veckan visar att styrketräningen och de små springpassen fungerade enligt planen, bra där. Dock fungerade inte fredagens konditionspass överhuvudtaget p.g.a. känningar i höger benhinna. Under veckan hade jag sprungit lite varje dag och detta gjorde alltså att högerbenhinna sjukskrev sig, trotts att jag vilade från rullbandet torsdag för att ha lite extra energi i benen till den lite längre distansen. Dock gick känningarna över till på lördagen, så jag är i stort nöjd med strategin! Dessutom kommer benhinnor mycket snabbare i form igen än trasiga knän, därtill blir benhinnor tåligare ju mer man springer och går (i alla fall så länge man har vett nog att vila dem om/när de börjar göra ont, vilket i och för sig kan vara svårt ibland). Promenaderna denna vecka hade dock kunnat vara fler.

Avslutningsvis denna deg- och myssöndag kan jag konstatera att det varit en aning ljummen träningsvecka. Plus för styrketräning och upplägg av veckan, minus för bortfall av träningsdag, för lite kondition och dåligt promenerat.    


Bröst på tränignsschemat

Sent inlägg idag, efter träningen till och med. Har i stort sett kört hela kroppen denna veckan och hade bara bröst kvar innan passets början, så, sagt och gjort var det bara att greppa skivstången och sätta igång.

Är inte vidare stark i bröstet. Man skulle kunna förkara det med brist på diverse gener, dålig vinkelsammansättning av skellett och benstomme, för att jag är tjej eller någon likande anledning. Dock tror jag inte på något av alternativen. Snarare för att bröst musklerna har (är) (ska dock bli ändring på med start från idag) varit minst sagt oprioriterade från min sida. Det är en muskelgrupp som endast behöver vara tillräckligt stark. Att de, bröstmusklerna, orkar göra hyfsat många armhävningar är tillräckligt, vilket de hittills klarat galant. Att bröstet dessutom är starkt nog för att boxas med både mittsar och folk i en timme eller två är även det ett mått på tillräcklighet. Att träna bröstet utöver detta har helt enkelt setts som onödigt. Men. Att hålla en muskelgrupp på halster och inte pusha den lite extra påverkar även kringliggande muskler. En helhet behöver alla delarna. Så gick tankegångarna mellan mig och Johanna (motivations- och träningscrew) en dag som denna. Att komma på sånna tankar leder naturligtvis till ytterligare insikt som att det är väldigt jobbigt, även med ytterst låga vikter, att tillslut låta den lilla gruppen mellan armarna jobba på max.

Imorgon förväntas ytterligar insikt. Träningsvärk.


Lånsiktigthet och tandborstar


Då är vi inne på hela andra dagen av långsiktighetstänandet...! Jag har hört att det är lite så, som en slags maratonlång aktivitet, att man får lite lägga för mkt vikt vid varje enskilt tillfälle. Samtidigt är det just alla dessa små tillfällen som bildar helheten, så varje tillfälle är alltså väldigt viktigt? Hm.

Man får se lite på det som en blandning av explosiv passion och slentrianmässig rutin. Eller som min kära syster uttryckter sig om inställning till att träna "jag vill att det ska vara som att borsta tänderna ungefär". Hon menade på att hon ville att träning skulle komma lika naturligt i hennes vardag som henne sovrutiner. En mycket spännande tanke. Jag tycker att det är en ganska bra liknelse. Tanken med att man inte innan varje tillfälle dividerar huruvida man är sugen, peppad eller trött på att träna eller inte, utan att man bara drar på sig träningslinnet och piper iväg till gymmet är en helt klart vettig tanke tycker jag. Dessutom måste man vara hyfsat noga överlag, varje tand måste borstas på alla tre sidorna, presis som varje träningspass pressar kropp och sinne det lilla extra. Vist kan man slarva ngn enstaka gång då och då, men ett dåligt genomsnitt ger långsiktiga konsekvenser, om det så är hål i tänderna eller uteblivna träningsresultat. 

Tandborstteorin summerar upp konceptet träningsrutin rätt bra. Både långsiktiga och mer direkta mål måste vara med helt enkelt, kort och gott.

Nu är d snart dags för träning av armar och axlar på gymmet...! Ska bara kolla klart på Succéduon Anders o Måns med Adela, en riktig succéserie om ni frågar mig. Bästa som går på TV just nu, lätt! :)


Gymmerier på avancerande nivå

 

För att ta tag i det här med träningen på ett mer motiverande, roligare och hårdare vis har mål satts upp. In för julen 2010 ska det finnas form nog för att ställa upp i Lucia Pokalen. Detta betyder att träning och diverse aktiviteter runt om kring måste avanceras upp några nivåer. Ganska mycket.

 

Man kan ju undra varför man bestämmer sig för något sånt här, och det vet jag att även jag själv kommer att undra över de gånger under det kommande året kommer att ha motivationen i botten. Det kommer att bli jobbigt, jag kommer att vilja strunta i hela projektet. Just därför är det så viktigt att skaffa sig massor av omgivande faktorer som håller en på banan vid de tillfällena. Den här bloggen är bland annat en del av den långsiktiga motivations planen. Mer om motivations faktorer vid ett senare tillfälle (så som en speedad träningskompis, motivation på burk m.m.). Mer aktuellt är anledningarna till att göra en sån här grej överhuvudtaget. Först och främst är det otroligt kul att tävla med sig själv, testa och töja sina gränser åt alla möjliga håll. Att träna upp sig till den from som krävs för att tävla fitness kräver disciplin och motivation, en del som jag finner ytters utmanade. För det andra kommer det krävas att man skaffar sig en hel del kunskap om både träning och kost, något som är värdefullt hela livet.

 

Hur som helst, egentligen är det väll mest kul att få ge järnet och gräva ner sig lite extra i något man redan tycker är superkul att göra...! Idén till att komma ända fram till Lucia pokalen är dock inte att försöka, utan att bara göra det. Därför... nu dax för gymmerier!


RSS 2.0