Snyltare...
Hittade skojiga budord på en annan blogg, på Hamberg Triathlon, som jag bara var tvungen och sno för att föra vidare!
1 Du ska inga andra intressen hava jämte träning.
2 En dag utan träning är en dag utan mening.
3 När Du vilar tränar dina konkurrenter.
4 Den som tycker träning är roligt, tränar för lite.
5 Träning är ett tillfälle att tävla.
6 Så länge Du är seg kan du inte bli övertränad.
7 Det som inte dödar, det härdar.
8 Smärta är svaghet som lämnar Din kropp.
9 Många äro kallade, få äro utvalda.
10 Det finns många sätt att bli dålig på, men bara ett sätt att bli bra på
Niklas har i alla fall fått fatt på ett jobb nu! :D Hurra, hurra! Bevisar ju att det faktiskt finns jobb där ute och att det inte bara är fejkanonser företagen sätter ut för att se hur många som söker. x)
1 Du ska inga andra intressen hava jämte träning.
2 En dag utan träning är en dag utan mening.
3 När Du vilar tränar dina konkurrenter.
4 Den som tycker träning är roligt, tränar för lite.
5 Träning är ett tillfälle att tävla.
6 Så länge Du är seg kan du inte bli övertränad.
7 Det som inte dödar, det härdar.
8 Smärta är svaghet som lämnar Din kropp.
9 Många äro kallade, få äro utvalda.
10 Det finns många sätt att bli dålig på, men bara ett sätt att bli bra på
Skön inställning! Även om jag kanske inte riktigt är så träningsgalen just nu, så har budorden ändå en skönt peppande klang. Försöker dock byta ut "träning" i ovanstående meningar mot "söka jobb". All pepping är bra pepping! Sökt så sanslöst mycket jobb nu och inte verkar det bara vara jag som gör det. Senste företaget som dessutom var ett ganska litet företag, som jag fick nej i från hade haft fått in över 100 ansökingar på ett vanligt ekonomi assistent jobb. Givetvis hade flera kanditater massor med erfarenhet från ditten och datten, även från jobb som är bra mycket bättre än ekonomi assistent, men dom är även dom arbetslösa just nu... Funderar på att starta en liten klubb där vi är emot folk med för mycket erfarenhet. Lite som rasism, fast mot folk med erfarenhet. Skulle kännas skönt. Måste läsa igenom budorden igen och sätta mig och söka lite mer jobb. I need pepping!!
Niklas har i alla fall fått fatt på ett jobb nu! :D Hurra, hurra! Bevisar ju att det faktiskt finns jobb där ute och att det inte bara är fejkanonser företagen sätter ut för att se hur många som söker. x)
Navelludderier
Idag har livet bestått av en del navelskådning. Har visserligen sökt ett par jobb och varit på högskolan här i stan och socialiserat lite, även blivit lite promenixande. Men annars inte mycket. Håller på och drar i trådarna till ett möjligt jobb, hoppas på possitivt svar. Jag vill jobba. Nu. Sitta i mysbrallorna och söka jobb hela dagarna är inte något jag vill hålla på med mycket längre. Tänker att jag nog måste ha ett gymkort. Klättrar på väggarna här hemma. Försöker ju springa en del. Som det är nu pallar mina knän bara att springa ca var tredje dag, tänkte att jag skulle kunna öka till mera löptillfällen successivt. Men verkar inte så. Märker hur knäna blir mer och mer ömma. Speciellt sen jag slutade med styrketräningen. Har hittat gymkort på Friskis för lite drygt hundra kr i månaden, mot att man går med på att träna innan kl 15 på vardagar. Fain enough. Jag måste nog ha ett sånt. Är så sjukt understimulerad just nu. /Going Mad
HOME!
Nu blir det fredagsmys! Med pojkvänn som jag inte sett på hela fem dagar :o Konstigt hur fort man vänjer sig vid att vara tillsammans hela tiden. Förut, när jag bode i Gbg och han i Västerås, var det normalt att inte ses på tre veckor. Nu är åtta timmar normalt och fem dagar en evighet! Underligt, underligt men härligt, härligt...! x)
Pepping my self
Pepping my self for...
- Finding, applying and getting a job
- Going to the gym today
- Stand to be without my darling for the next couple weeks
- Finish things I have started (primary to finish the economical report for single revenues on each item sold at the restaurant that I worked at this summer)
- Start new things. Company any one?
- Stop looking at the tv
- Getting a tatoo... not today maybe, but soon
- Clean the apartment
- Write in English instead of Swedish just to get some variety at the blog
Natur på riktigt
Botaiska och Slotts Skogen, släng er i väggen. Koster är natur delux. På riktigt.
Creative destruction...?
... mitt träningsliv är i spillror. Mellan nio och tolv timmars jobb på restaurangen om dagen gör att jag varken vill eller orkar träna. Jag har ingen lust att pipa hem fem över tio på kvällen de dagar jag slutar "tidigt" för att orka upp och springa dagen där på. Jag vill vara kvar på restaurangen, ta en öl och cilla. Jag käner inte att jag efter jobbet behöver köra slut på kroppen överhuvudtaget... jag är trött i ben, axlar och rygg så det räcker ändå. Jag vill inte ängna mina tre lediga timmar om dagen till att träna och duscha i en kall duschkabin och sedan ägna 30 minuter åt att torka håret med en näst in till värdelös hårtork. När jag är ledig vill jag socialisera eller dökolla på film hemma i min ensamhet eller hoss någon annan som är lika utarbetad som jag själv. De dagar jag är stissig och inte kan varva ner, då jag går av klockan halv två på natten, vill jag härja loss med sommargäster och kompisar och inte gå hem o lägga mig o stirra i taket i hopp om att eventuellt orka upp innan klockan elva på morgonen och gå morgonpromenad. Jag känner inte att det skull e göra mig lyckligare på något sätt.
Det kommer snart en tid då livet återgår till rutiner och rutor för träning, äta och sov a. Det kommer en tid då det kryper i kroppen och jag inte får ro förens jag pressat kroppen med ergonomiskt anpassade vikter och gymmaskiner. Tider kommer då jag mår dåligt både fysiskt och pysikst om jag inte äter varierad och näringsrik kost, med mjöliga bönor, knottrig kinoa och andra nyttigheter. Men nu släpar jag dickabackar från förådet till kylen i baren flera gånger om dagen, lyfter femtonliters ölfat med vassa handtag och springer mellan bord minst nio timmar varje dag till fötterna värker. Jag äter äppelkaka, daim och dricker alldeles för mycket fanta och varm choklad med vispgrädde. Jag är trött nästan och har fått utslag på halsen. Jag vill ha ordning och balans. Men ändå klarar jag sköta mitt jobb galant och dagarna är fartfyllda med ett liv och rörelse som gör mig lycklig och bekymmersfri. Jag skulle säkert vara piggare och gladare om jag lät bli chokladen, ölen och aiolin som jag doppar pommesen i. Det suger i mig efter harmoni och träning, jag vill vara ballanserad samti digt som jag njuter av det kaos jag lever i. Denna totala frånvaro av diciplin och måsten leker med mig och killar mina sinnen på en helt annan våglängd en den inrutade balans jag annars söker. Men detta kaos är flyktigt. Det finns en tid då denna tid är förbi, då mina prioriteringar återgår till det jag tror och kallar för "det jag vill". Jag ser fram emot en höst då jag kan bosta min kropp med sömn och härlig, fräch mat i lagom doser. Förberedelser som möjliggör ett maximalt utnyttjande av både min kropp och tanke.
Denna tid är dock inte nu. Nu lever jag i min underbara obalans där inga speglar, vågar eller bedömningar av mig själv finns. Där jag är bra på det jag gör och där inga krav är för höga, jag tuffar på och kan vara nöjd. Jag vet, och känner redan, hur mitt prestationsbehov knackar på min axel och undrar när jag ska göra något vettigt. Något som för mig framåt, gör mig bättre eller mer på något odefinerbart sätt. Det knackar, o ch jag svarar, jag springer lite och promenerar lite för att bli lite mera skärpt. Men i ett kaotiskt tillstånd av obefintlig sömn, slitig jobb utan tid för att vila upp och bygga upp kroppen känns alla försök till nytta som en droppe i havet. Jag väntar under ytan på nya tider, samtidigt har jag inte bråttom.
Jag älskar detta livet och jag älskar den fram tid som jag vet kommer likna mitt förflutna som jag har levt i tidigare. Både nu och sedan kan jag vara här och nu. Idag, eller snarare i natt är, är Koster, ett lunkande levande liv. Imorgon är Västerås, eller Stockholm, nytta och även det att levande liv.
Här eller nu, nu är det sängen och sova som gäller. John Blund har strött sand i mina ögon länge nog denna måndagskväll. Natti...!
Gammalt och nytt...
Fick av en tillfällighet för mig att titta upp den Kenneln jag jobbade på efter gymnasiet. Kom tidigare idag på mig själv att jag knappt kom ihåg vad staden jag bodde närmast hette, gården låg på landet i North Devon, men vad staden hette hade jag helt glömt. Skulle berätta för en kollega som även hon vart i England en del, men kunde inte alls minnas. Var tvungen att googla nu när jag kom hem. Barnstaple. Så hette staden som jag ganska många gånger var inne i, strosade runt i och kände mig nästan som hemma i. Så underligt att något som då var så nära nu är så långt bort. Vistelsen på kenneln blev oväntat kort, men det spelade ändå, och gör fortfarande, en stor del i mitt liv. I stort var det de första jag gjorde helt på egna ben. Hittade även en länk till en sida om Applebrook's Golden Retrivers, så hette kenneln. Det har jag åt minstonde inte glömt. En enkel sida, den väcker så mycket i mig även fast jag nu ytterst sällan gör sig påmind i mitt minne. Jag snickrade på en egen hemsida till Applebrook när jag var där, men den han aldrig bli klar innan jag hastigt och oväntat lämnade gården bakom mig. Så mycket som fans, som finns och fortfarande berör mig fast som sällan kommer upp i mitt huvud. Och inte bara kenneln. Allt. Som Koster, mina vänner på skolan, allt i Katrineholm. Allt som är nytt för mig varje gång, som jag älskar och lever i men som samtidigt sakta tynar i mitt minne när jag är någon annan stans. "Man borde göra en lista med allas namn" sa min syster, som precis som jag glömmer mångas namn här på Koster under vinter halvåret. När man kommer tillbaka är allt gammalt sedan tidigare sparat fast samtidigt nytt. Men så är kanske de flestas liv? Nya världar, gamla minnen. Det som är nu blir sen, och i minnet sparas mycket samtidigt som den glömskan kastar ett dunkelt täcke över det. Skrapa lite på ytan och vissa saker blommar upp igen, andra är borta för alltid. Även just detta nu kommer ses som en flyktig då tid allt för snart.
Inget nytt, inget gammalt - allt som i slutänden finns kvar är här och nu. Och just nu är jag trött som ett segel... med tanke på vad klockan är nu så säger mig något att jag inte kommer att bli mycket piggare imorgon. Dock uppskruvad som en liten durecell kanin. Det är mitt liv här och nu. Trött som en döende och tokpigg samtidigt. Contraia contrariis cusantur.
I alla fall... Natti!
/ Filofosius Maximus Töttis
Ska bara...
Måste bara göra en liten "dagens kost" lista också x)
Frukost: 1 Kaviarmacka och 1 Risifrutti
Lunch: 2,5 Kaviarmacka och 1 Banan
Middag: 1 Kaviarmacka, 1 burk tonfisk i vatten, 1 liter mjölk, två tomater och 1 näve smultron
Kvällsfika: 1 Kaviarmacka
Dagsintag ca 1550 kcal. Och nej det är ingen aftonbladets-kaviarmacka-diet jag försöker banta mig med, utan bara så det blir är man bor i en dysfunktionell (ur matlagningssynpunkt) sommarstuga med en livsmedelsaffär som har priser som om den låg på Stureplan. Något säger mig att jag kommer känna visst motstånd mot kaviar inom en snar framtid... :o
Frukost: 1 Kaviarmacka och 1 Risifrutti
Lunch: 2,5 Kaviarmacka och 1 Banan
Middag: 1 Kaviarmacka, 1 burk tonfisk i vatten, 1 liter mjölk, två tomater och 1 näve smultron
Kvällsfika: 1 Kaviarmacka
Dagsintag ca 1550 kcal. Och nej det är ingen aftonbladets-kaviarmacka-diet jag försöker banta mig med, utan bara så det blir är man bor i en dysfunktionell (ur matlagningssynpunkt) sommarstuga med en livsmedelsaffär som har priser som om den låg på Stureplan. Något säger mig att jag kommer känna visst motstånd mot kaviar inom en snar framtid... :o
Hit the road Jack
Imorgonbitti är det avfärd mot bästkusten och restaurang Strandkanten. Dagen har varit som en liten känslomässig bergochdalbana.
Karusellen började med lycka för att äntligen få åka till semesterön. Denna lycka var kortvarig och övergick till förtvivlan över att komma i från allt annat, samt ha ångets över de hemresor jag måste göra, pga Dop och Möhippa, som kommer ruinera mig (de kommer bli dyra hemresor för att de givetvis är på helger, välidigt roliga händelser och icke bortprioriteringsbart, men dyrt). Kort paus av lycka igen när jag red sommarens andra tur på Ferarri. Gjorde galoppombyten! I slutet av ridpasset kunde jag få till tre byten med tre steg mellan varje, tjoho! Tack vare Ferairri var jag på toppen av dagens lycka.
Ångesten kom dock tillbaka, ännu djupare, när jag kom hem och började packa igen. Detta över att jag inte hittade allt som skulle med i packningen. Klant. Varför hade jag tillbringat dagen hängandes med mina vänner på stan när jag borde vart hemma och packat? Varför kunde jag inte vara ute i liiiite bättre tid än klockan nio på kvällen innan jag skulle åka? Omogna, oansvariga odåga. :p Efter detta kom en brådjup ångest när min packing svämmade över och verkade kräva minst tjugo väskor och tre starka män som kunde hjälpa mig att bära. Jag var gråtfärdig. Försökte intala mig att jag var bortskämd och trångsynt som blev så putt över lite packning. Hjälpte dock dåligt. Vad som därimot hjälpte var några kloka ord (och en glass) av min kära mor. En mamma vet vad sitt barn behöver! Efter det vände hela karusellen åt rätt håll igen.
Jag lyckades prioriterings rensa igenom min packning, resultatet blev en väska och en ryggsäck. Plätt lätt att bära. Alla borttappande kamerasladdar och internettbanksdosor återfanns. Fick till och med tid över till att färga håret och var på så bra humör att jag sjöng "Alle-Alleha-androoooo" (och nej, den låten är inte uttjatad alls) genom hela färgningen. Gick ju bra trotts att det var tight om tid denna gången också. x)
Nu är jag färdigpackat, rödhårig och ruskigt trött. Tåget går 09.40 imorgon. Sova dax nu.
Natti på er!
Sjukling...
Damn. Jag lyckades inte dribbla bort snor och kli i ögonen igår. Trodde där ett tag att jag lyckades överlista och träna bort den smygande förkylningen igår. Icke. Var tvungen att spraya näsan i två omgångar med nässpray i natt för att få luft. Klockan 02 och kl 06. Sanslöst obehagligt att andas genom munnen när man sover, ännu värre är det när man vaknar. Snustorr mun med morgonandedräkt är bland det vidrigaste som finns. Man måste därför hålla näsan fri till varje pris!!
Idag har jag snorat, degat och känt mig som allmänt dåligt sällskap till roomyn som fortfarande är kvar här hemma (till skillnad från den andra, som osolidariskt nog har dragit iväg på en två veckors tripp till Malorca!). Har packat flyttkartonger de stunder jag känt mig på bättringsvägen, bara för att ca trettio minuter senare däcka i soffan igen. Ett väldigt ineffektivt sätt att packa på, men något vill jag ju göra! Så långtråkigt att vara sjuk. Har även försökt kurera mig med mera c-vitamin men verkar inte hjälpa nämnvärt. Känns lite som jag surfat slut på Internet också. Ni vet man har surfat runt på alla roliga sidor man vet och fantasin att leta nya har sinat. Allt är trist. Stackars, stackars mig.. det är sååå synd om mig. Stackars. Sjuka. Jag.
Nä, är väll inte så illa egentligen x) mest uttråkad. Ska dock hoppa i varma sommarkläder och ge mig ut Göteborgsbrisen om ett litet tag och socialiserings-grilla hemma hos Adelas bättre hälft. Hoppas det hjälper till att krya på mig. Ska ha mycket halsdukar och kläder på mig, så jag inte bli genomfryst och om möjligt mera snorig.
Tjipp, tjipp..! x)
Idag har jag snorat, degat och känt mig som allmänt dåligt sällskap till roomyn som fortfarande är kvar här hemma (till skillnad från den andra, som osolidariskt nog har dragit iväg på en två veckors tripp till Malorca!). Har packat flyttkartonger de stunder jag känt mig på bättringsvägen, bara för att ca trettio minuter senare däcka i soffan igen. Ett väldigt ineffektivt sätt att packa på, men något vill jag ju göra! Så långtråkigt att vara sjuk. Har även försökt kurera mig med mera c-vitamin men verkar inte hjälpa nämnvärt. Känns lite som jag surfat slut på Internet också. Ni vet man har surfat runt på alla roliga sidor man vet och fantasin att leta nya har sinat. Allt är trist. Stackars, stackars mig.. det är sååå synd om mig. Stackars. Sjuka. Jag.
Nä, är väll inte så illa egentligen x) mest uttråkad. Ska dock hoppa i varma sommarkläder och ge mig ut Göteborgsbrisen om ett litet tag och socialiserings-grilla hemma hos Adelas bättre hälft. Hoppas det hjälper till att krya på mig. Ska ha mycket halsdukar och kläder på mig, så jag inte bli genomfryst och om möjligt mera snorig.
Tjipp, tjipp..! x)
Off topic....
Efter uppstyrdheterna begav det sig ut på stadens gator och Göteborgs onsdags nattliv. Verri nice. Fick VG på uppsatsen föresten...! :D Great Success!! Ikväll blir det bio och imorgon bär det av till Värmland och bröllopsfirande i dagarna två.
Tjing så länge.
Oh, du dekadenta leverne
---✫✫✫---
I dagarna två har du fyllt upp min tid, oh, du vackra dekadens
I dagarna två har du fyllt upp min tid, oh, du vackra dekadens
Med champagne och vin i solig park, du gjorde mig så fri och stark
I den korta stunden du var min dag, du var min kväll
Med glass i sol på parkens bänk allt var så svalt
Med påsen full av godis jag avnjuter min TV
I morgon är vardagen åter här och jag åt dig svär
Oh, du dekadenta leverne...
✫
I den korta stunden du var min dag, du var min kväll
Med glass i sol på parkens bänk allt var så svalt
Med påsen full av godis jag avnjuter min TV
I morgon är vardagen åter här och jag åt dig svär
Oh, du dekadenta leverne...
✫
Pop that bobble..!
Jag fick en så otroligt skön känsla av frihet idag! Handledaren var nöjd med uppsatsen denna gången och gav bara små tips på förändringar, samt gav mig ett par funderingar som jag måste klargöra i uppsatsen. En nästan euforisk känsla av frihet infann sig samma stund som jag klev ut ur henne kontor. Kände att jag faktiskt hade tid med en liten promenix så där på förmiddagen. Styre kosan mot den omtalade Botaniska Trädgården. Tydligen skulle det finnas någon halv hemlig ingång till den bakom Sahlgrenska. Om möjligt blev mitt lyckorus ännu större när jag klev in genom grinden.
Skog! Riktig skog! Inte alls som sönderasfalterade Slottskogen. Hur mycket mer man lever när man går med grus knastrande under skorna, hör ett konstant sorl av fågelkvitter och känner riktiga lukter (både av doftande vårblommor och halv förmultnade löv)! Åå, detta är ju precis det jag saknar med stadslivet, gräs och träd och skog och barr och porlande vatten och grodor som kväker... osv, osv. Nästan för bra för att vara på riktigt. Eller till och med bättre än på riktigt!! Även om skogen är mer eller mindre orörd är det ju en massa inplanterade härligheter och exotiska växter här och var. Gick bland annat genom "Amerikanska Skogen" med massa granar och buskar från landet på andra sidan Atlanten. Inte mig emot. Fint var det och stortrivdes gjorde jag. Promenerade på friskt i den värmande solen och på stigar som slingrade sig upp och ner för berget. Härligt med ett smakprov på friiiihet! Efter lite mer en en timmes vandrande kom jag tillbaks dit där jag hade startat (vem säger att tjejer har dåligt lokalsinne?) och gick ut i verkligheten igen.
Nu är jag tillbaka i min datastol och ska knåpa ihop det sista på uppsatsen under helgen. På måndag anländer friheten på riktigt!
Gateway to heaven.
Heaven.
Sommar, sommar, sommar.....
Gick till skolan fram och tillbaka för att skriva ut min uppsats och kunna göra ändringar i den förhand. På vägen hem fullkomligt fastande jag i det ljuva, varma och gröna vädret. Inte vill man itillbaka in i en lägenhet när det är 20 grader plus och det bara är alldeles, alldeles underbart ute. Men bara att bita ihop, bara några dagar kvar nu!!
I min lilla bubbla...
... sitter framför skärmen och stirrar på det som ska likna en uppsats. Klart ska det bli, helst inom 48 timmar. Just nu måste jag faktiskt säga att jag är hyfsat effektiv (vad har jag att välja på?), men totalt över de senaste fyra månaderna har väll gällande produktiviteten gått lite upp och ner. Fick tips av Vas om denna video, som på ett nästan otäckt tydligt sätt illustrerar hur det är att plugga. Nåja... att ha ambitionen att plugga i alla fall.
Fler än Vas och jag som känner igen sig? :o
Men wtf -.-
Dör. Blev sågad idag. Totalt. "Du kan inte göra en comparative study så som du har gjort." "Den andra studien tillför inget, den hjälper inte din frågeställning. Alls." "Gör om till ett vanligt upplägg." Gör om. Gör rätt. "Kallar du verkligen detta analys?" Min handledare var lite lätt missnöjd med min slutversion av uppsatsen. Sågad med fotknölarna.
Jag som trodde att det bara var lite små putts på uppsatsen kvar. Opponenten var ju nöjd och glad. Bara lite fix kvar tänkte jag. Men icke. Fan. Gör om. Och gör det nu. Rätt denna gången. "Men du är ju bra på att få till det i sista minuten" hejjar Adela och Johanna på. Tack då. Bara att dra ner persiennerna och åter igen gräva ner sig i uppsatsgyttjan. -.-
Jag som trodde att det bara var lite små putts på uppsatsen kvar. Opponenten var ju nöjd och glad. Bara lite fix kvar tänkte jag. Men icke. Fan. Gör om. Och gör det nu. Rätt denna gången. "Men du är ju bra på att få till det i sista minuten" hejjar Adela och Johanna på. Tack då. Bara att dra ner persiennerna och åter igen gräva ner sig i uppsatsgyttjan. -.-
Hej då världen! Ses efter den 24:e.
Baj, baj
Success...?
Success för motivations crewet...?
Masteruppsats 2010
Jag lyfter blicken mot skyarna, drömmer om världar jag aldrig sett men ändå känner längtan till.
Jag vill ut, jag vill flyga, jag vill se världen från ovan och känna hur mina vingar bär mig.
Jag vill resa mig och gå ut genom dörren, den som håller mig instängd här i det dova.
Allt är vitt hos mig och allt är ljust runt omkring mig, men ändå ser jag inte.
Jag vill inte stanna nu, jag vill fram, mot friheten, mot rum utan väggar.
Jag är fjättrad i mig själv, med mina val sitter jag tungt där jag är.
Låt mig bli klar, låt mig få känna mig nöjd och släpp mig lös.
Alltid finns jag här, inte närvarande, tankarna lång borta.
Målet är synligt, men samtidigt som det driver mig,
så håller det så hårt i mig att jag inte ser ljuset.
Jag vill, jag ska, vissa säger att jag måste.
Jag samlar mig igen, tar satts framåt.
Låt mig se, låt mig känna lättnad.
Jag vet, jag är nära. När vägen
känns som längst är målet
som närmast. Så nära
har jag aldrig varit.
Fem års studier
är snart
slut.
3 Målet är synligt, men samtidigt som det driver mig,
så håller det så hårt i mig att jag inte ser ljuset.
Jag vill, jag ska, vissa säger att jag måste.
Jag samlar mig igen, tar satts framåt.
Låt mig se, låt mig känna lättnad.
Jag vet, jag är nära. När vägen
känns som längst är målet
som närmast. Så nära
har jag aldrig varit.
Fem års studier
är snart
slut.
Dagar kvar till Deadline.
Bank - bank - bank - bank
Ne, det är inte något slag rop på hjälp efter en bank som kan ge mig pengar (även fast det också vore bra givetvis) utan en galen granne som har snickeriverkstad i sin lägenhet! Klockan nio i morse började han/hon/den/odjuret "bank - bank - bank - bank". Okej, jag han hålla med om att nio inte är jätte tidigt och att man borde vara på benen så dags, men som hårt arbetande ute-i-sista-minuten-student så sover man gärna den tiden pga sent arbete kvällen innan. Man blir aningen missnöjd av att vakna till "bank - bank - bank - bank". Och dessutom håller killen/tjejen/idioten fortfarande på! Två timmar senare!! Vad gööör människan? Det är ju inte precis som att han sätter upp en liten tavla eller två, han/hon måste ju bygga typ en båt eller ett hus där uppe...!? Och det är ofta han/hon/idioten gör så här. För ett par veckor sen var det "bank - bank - bank - bank" klockan tolv på natten! Då var det i och för sig ett lite mer långsamt bankade, typ "bank..... bank...... bank....... - ....... bank" precis som personen försökte spika lite tystare. Gues what? Man kan inte spika tyst!!
Det svåra är att höra från vilken lägenhet bankande kommer ifrån. Det är därför får man ta till svenska klassiska problemlösar strategier, som att tex sätta upp en lapp i hissen :P Får försöka samla mig och skriva lite uppsats nu, ska pausa lite senare med att gå till gymmet och köra rygg.
Det svåra är att höra från vilken lägenhet bankande kommer ifrån. Det är därför får man ta till svenska klassiska problemlösar strategier, som att tex sätta upp en lapp i hissen :P Får försöka samla mig och skriva lite uppsats nu, ska pausa lite senare med att gå till gymmet och köra rygg.
/Bonjk i skallen dojki i dina fötter, hörru bli du aldrig trötter?
Mission accomplished
Resultat av hårfärgning....!
Blev helt klart nöjd denna gång, ibland ska man ha lite tur också. :) Det roliga är att jag känner mig som att jag vore rödhårig! Även fast det inte är min naturliga färg, känner mig mer som mig själv i rött än den oidentifierbara färg som envisas med att växa ur hårbotten efter några veckor. Skumt att det känns så, men samtidigt supernice att "min" färg finns färdigförpackad! Bara att köpa, blanda, skaka och ha i håret. x)
