Fitmyself

... ja, jag tjatar vidare om min rehabträning. Just nu är de det som måste vara kärnan i min träning. Inte riktigt så jag tänkte först, mellan 3-7 rehabdagar i vecka sa naprapaten och jag siktade direkt in mig på tre dagar av tråkträning. Men så fyllde naprapaten vid nästa tillfälle i med att det naturligtvis är som med all träning - minsta möjliga träning är sällan den bästa och fortsatte med att det faktiskt vore vettigt att prioritera rehabben framför den vanliga styrketräningen under de här tre månaderna. Och jag förstår ju tyvärr hans poäng. Men nog med gnöl och gnäll om det. Nu ikväll var det faktiskt nästa roligt med rehaben, dels har jag fattat att för varje gång jag går dit så blir jag ett steg närmare bra. Precis som med all träning alltså. Att det ska ta sån tid att fatta.... Men det är kanske just så att man behöver lite fram steg för att tro på att någon slags framgång ska vara innom räckhåll. Idag kände jag på allvar hur jag orkade balansera upp kroppen och hur mycket starkare insida lår faktiskt har blivit sen första gångerna. Alltid kul när det går framåt! Kände även hur jag snabbt kunde hitta rätt läge i stretchen och även hur jag kunde stretcha ut de tidigare så korta musklerna i benen bra mycket längre än jag någonsin kunnat! Kanske inte är så tokigt det här med rehab trots allt. ;)