Löpenad - Ett skämt
Dagens cardio var lite av ett skämt. Det som var tänkt som en vanlig, härlig löptur slutade på något underligt sätt mitt i och kvar blev bara den lilla promenaden hem. Märkligt!
Det började bra då jag lyckades komma iväg hemifrån efter att ha lovat att muffins skulle bakas till efter rätt och alla (både svärföräldrar och pojkvän) var glada och nöjda där hemma. Dock började min löp-app "Run-keeper" med att krångla, kan ha varit någon typ av handhavande fel, men oavsett anledning var jag tvungen att stanna efter bara några hundra meter och fibla med telefonen. Fortsatte springa men efter fem minuter plötsligt strejkande Spotify, som vägrade fortsätt spela musik. Stannade och fiblade återigen med mobilen. Lyckades inte få igång Spotify och satte på radion i stället. Efter ytterligare kanske tvåhundra meter "ring, ring" - inkommande telefonsamtal. Jag vet att man inte måste svara men med ljudsignalen ringande högt och tydligt i hörlurarna är det lika osmidigt att låtabli att svara som det är att göra det. Stanna igen för att pilla upp telefonen ut plastfickan på armen. När jag efter ett mycket kort samtal började spring igen började mina benhinnor protestera. Går i och för sig att spinnga i gräskanten och springa lite långsammare ändå, men jag kände mig färdig. Mitt fokus någonstans lång borta och jag gav helt enkelt upp, efter hela 1,5 km. Så kan det gå... tycker inte man ska skylla på omständigheter men idag blev jag verkligen totalt störd i mitt fokus och hittade helt enkelt inte tillbaka. Shit happens. Nya tag imorgon!
Det började bra då jag lyckades komma iväg hemifrån efter att ha lovat att muffins skulle bakas till efter rätt och alla (både svärföräldrar och pojkvän) var glada och nöjda där hemma. Dock började min löp-app "Run-keeper" med att krångla, kan ha varit någon typ av handhavande fel, men oavsett anledning var jag tvungen att stanna efter bara några hundra meter och fibla med telefonen. Fortsatte springa men efter fem minuter plötsligt strejkande Spotify, som vägrade fortsätt spela musik. Stannade och fiblade återigen med mobilen. Lyckades inte få igång Spotify och satte på radion i stället. Efter ytterligare kanske tvåhundra meter "ring, ring" - inkommande telefonsamtal. Jag vet att man inte måste svara men med ljudsignalen ringande högt och tydligt i hörlurarna är det lika osmidigt att låtabli att svara som det är att göra det. Stanna igen för att pilla upp telefonen ut plastfickan på armen. När jag efter ett mycket kort samtal började spring igen började mina benhinnor protestera. Går i och för sig att spinnga i gräskanten och springa lite långsammare ändå, men jag kände mig färdig. Mitt fokus någonstans lång borta och jag gav helt enkelt upp, efter hela 1,5 km. Så kan det gå... tycker inte man ska skylla på omständigheter men idag blev jag verkligen totalt störd i mitt fokus och hittade helt enkelt inte tillbaka. Shit happens. Nya tag imorgon!
Kommentarer
Trackback
