Heading out - I'm gona run!

img_9714 (MMS)

Heading out - I'm gona run!


Svag

Idag var jag inte stark inte. Hade tänkt att köra högreppare idag som sagt. Så efter lite uppvärmning med chins (som för övrigt gick lite trögt minst sagt) så gick jag loss på axlarna. Sänkte vikten lite för att orka fler reps. Tvärstopp. Så sänkte lite till. Och sen fick jag i princip ägna hela passet åt att sänka vikterna efterhand. Vist, lite brukar man ju vara tvungen att sänka, men inte hela tiden? Eller? Var så det verkligen länge sen jag tränade att jag glömt hur det brukar vara? Eller så var jag bara allmänt svag idag. Tror inte att alla härliga kolhydrater jag petar i mig hela dagarna riktigt vet vad de har för funktion... Mycket märkligt. Eller så måste man träna också. Det har jag i och för sig inte gjort så mycket på senaste tiden. Men ändå. Märkligt.

Imorgon blir det nytt försök med ett tungt benpass innan fredagspizzan ;)


Så här stark var jag när jag var yngre.
Hela två månader yngre...

 

 


Ny header!

Tadaa....! Fotot har Binniam Eskender tagit under den fotografering för Body som Purefitness ordnade. Grymt kort, gillar den konstnärliga känsla som finns i bilder han tar, finns många fler exempel på det på hans Facebook (bara att söka på hans namn). Just det här kortet känns även väldigt mycket som jag! Så gissar att den här headern får vara kvar ett bra tag. ;) Har även pillat dit en Widget till min Twitter här i högermarginalen. Bara för att det går. Ska även gå att lägga till andras Twitter, men det får bli ett senare projekt.

Imorgon blir det besök på gymmet för rygg, axlar och biceps.

Något vackert

Just nu pratas det mycket om alla meningslösa nyårslöften. Speciellt de som lovat om mera träning, bättre mat och sundare vanor får sig kängor både här och där. Vist är jag själv inte överförtjust i att gymmet svämmar över av övertända och nysatsande motionärer. Och ja, jag svär också för mig själv när mina pass måste improviseras på plats för att det är minst sagt snålt med lediga hantlar och vikter på gymmet. Men jag tycker ändå att det är något väldigt vackert att se alla hoppfulla och framåtblickande människor. Det är vackert att så många tar tjuren vid hornen och öppnar upp för nya vanor. Att man tänker att "nu, nu ska det gå", "nu ska det äntligen bli av" och "den här gången ska jag minsann lyckas". Sen att det kanske inte varar längre än till februari för vissa, är givetvis tråkigt. Men de har i alla fall vågat. De har börjat någonstans! De har kommit otroligt långt om man jämför med de som inte ens försöker.

Oavsett vad det gäller så är vanor nästa alltid svåra att bryta, speciellt när det kommer till träning (som ju faktiskt är jobbigt) och när det gäller mat (som ju är så gott och som man vill ha på sitt eget vis). Det är inte alls enkelt. Men att börja är ett strålande första steg!  Att man ändå väljer att försöka sig på något gör att man har vunnit massor. Även om man misslyckas kortsiktigt. Kanske lägger man ner t.ex. att gå till gymmet redan i februari vilket är synd. Men man har väckt ett litet frö som kanske växer på nytt igen efter några månader. Och på sikt finns goda möjligheter att lösa vardagspussel och få tid till träning, om det nu är vad man har lovat sig själv. Om man vill och om man försöker. Bara om man försöker har man chans att lyckas.

Just därför blir jag ändå lite varm i hjärtat när en äldre dam håller min favorit axelmaskin upptagen i tjugo minuter för att hon kör med flugvikt och viftar med armarna hundra elva repetitioner per set. I februari kommer gymmet vara lite glesare igen, men några kommer vara kvar och bli en av oss träningsinbitna. Några kommer lyckas med sina mål nu. Andra senare. Det är ganska vackert faktiskt. 













Mör i skinkan

Eller kanske möra skinkor ska man säga efter drygt 80 minuter på cykle idag. Pinnade på genom småsnöiga spikraka vägar till jobbet i morse. Spikrakt var det i av seendet att vägen totalt saknar kurvor, men backar saknas då rakt inte. Backar synns dock inte på kartor så lite förvånad blev jag allt. Tog ca 40 minuter att ta sig de dryga åtta kilometrarna, då även med stoppauser för att kolla kartan. Märkligt att det behövdes på den raka vägen egentligen, men det är fullt med gångvägar som går kort och tvärrs och jag ville verkligen inte halka in på fel av misstag och komma för sent till jobbet. ;) Blev kvar lite längre än vanligt på jobbet nu ikväll så bytte bort löppasset, det får vackert vänta tills på onsdag.

Nu är jag så där härligt, tungt trött i kroppen - sängen nästa!


Trött som en klubbad säl. Eller björn.


Ute och cylkar

Just i detta nu är jag på min cykel på väg till jobbet. (Tackar för att det finns möjlighet att tidsinställa inläggen, hade varit jobbigt att stanna och skriva på vägen.) I sann nyårs-löftes-anda har jag i helgen dammat av min gamla cykel, fixat punkteringen och köpt nya lysen. Totalt är det sexton kilometer fram och tillbaka. En perfekt sträcka. På kartan ser det ut att vara mycket rakt fram på cykelvägar inne i bostadsområden så tippar på att det inte kommer ta mycket längre tid än att ta bilen effektiv tid. Blir det en naturlig liten morgoncardio varje dag! Och även kvällskardio givetvis. Har på mig mina tjocka och sköna termobrallor över jeansen nu när det är kallt, bara att slita av sig väl på plats på jobbet. Smidigare kan det inte bli. 


Cykling under andra förhållanden i somras. Lite varmare,
annan cykel (Niklas) och till ett annat jobb.

 


Morgonpromenix 70 min

Promenad på 70 minuter avklarad. Hade byltat på mig lite för lite kläder så var tvungen att jogga första kilometern för att få upp värmen. Var ett tag sen som jag gick morgonpromenad nu och jag hade nästan glömt hur gott det är med frukost efter åt! Blev surdegsbröd med tonfisk- och kesellablandning, är mycket godare än det kanske låter! Jag blandar, förutom kesella och tonfisk, i hackad lök, salt, svartpeppar, vitlökspulver och lite cayennpeppar. Blir riktigt mumsit. Idag hade jag dessutom en tonfiskburk med olja vilket gjorde det hela ännu godare! Brukar alltid köpa tonfisken i vatten, men köpte fel. Så kan det gå, smaskig hur som helst. ;)

Frukosten smakar extra bra efter en morgonpromenad!

 

 


Ni kollar väll?

Start idag!


Dagen efter

Igår firades mina 27 år av med kakkalas och festligeheter. Jag fick även många fina presenter. T.ex. fick jag två fullspäckade böcker, en om konditionsträning och en om styrketräning. Har redan börjat förkovra mig i dem! De ger utmärkt underlag att totalt nörda ner sig ytterligare. Ju mer man nördar, ju mer man läser i böcker, i tidningar och på andra ställen ju större möjlighet har man att få ihop sina egna tankar om träning. Skapa sin egen världsbild och självständigt kunna bedömma upplägg och metoder utifrån den. Jag fick även ett vackert strasshalsband. Kunde inte låta bli. Att tänka. Hur bra det skulle passa. På en fitnessscen.

Presenter som skapar möjligheter.

 

 


Idag är ingen vanlig dag!

För idag är det Emma födelsedag! :D Grattis på mig! Blev firad med frukost och browniesar på sängen i morse av min fining, supermys! Har även firat genom att göda mina arbetskompisar med brownies och imorgon kommer delar av släkten hem till oss. På kvällen blir det fest med kompisar! Barnsligt kul att fylla år. ;)

 


Det blev en liten löprunda idag!

img_3328 (MMS)

Det blev en liten löprunda idag!


Slökorv

Så händer det som är oundvikligt efter för lång vila. Kroppen slår på slöknappen. Man blir tröttmössa av att bara vara, suget efter träning försvinner och allt man vill är chilla. I alla fall vill man vila kroppen. Man blir en soffkorv. Jag är nog en slökorv innerst inne tänker jag. Jag behöver något som drar igång mig. Sån tur att jag har styrt upp en massa saker som snart kommer tvinga mig att komma igång - och det ganska snart. Har ju som sagt mina löpmål som börjar bli hög tid att börja träna inför. I slutet av januari kommer jag köra årets första PT-timme och där får extra tips och undervisning i de olika basövningarna. Men nu, nu är jag en riktig segis.

Jag hade planerat att köra ett mjukis-start-up-pass idag, kanske ett överkroppspass, en kortare joggingrunda eller något annat mysigt. Men så kom det annat i vägen. Jag prioriterade att städa ur vår stora garderob och röja bland alla flyttlådor i gästrummet tillsammans med pojkvännen. (Oj, vad fint det blev!) Vist skulle jag kunnat pressa in en löprunda efter det och innan kvällens kakbak. Men latmasken sa i från. Baka kakor är väll inte vidare högprioriterat kan tyckas, men när man fyller år inom ett par dagar och tänker bjuda på kakkalas klättrar det uppåt på prioriteringslistan. Plus att det är otroligt avkopplande. Det är härligt att skapa med händerna. Och dessutom är det gott. 

Men jag kanske inte behöver välja? Jag kan vara en hemmapotatis i ett par dagar till? Jag kan säga som varenda person med nyårslöfte, "jag börjar på måndag". Hm. Jag gör nog det. Eller så börjar jag imorgon. Eller på måndag. Eller söndag. Men idag blir det då inget. "Jag hinner inte träna", också ett väl slitet uttryck och idag använade jag det. Hur kan det vara så här? Från hårt tränade fitnessaltlet till totalt förslappad? Hur är det möjligt?! Jag som mår så bra av att träna. Jag mår i och för sig rätt bra nu med, men känner hur slöheten och tröttheten kryper sig på. Den känslan mår jag då rakt inte bra av. Blir nästan lite stressad av det, att känna hur all kondition och styrka rinner av mig. Åsa Sandell skrev i en krönika, i träningstidningen Stark, inte allt för länge sedan om att man faktiskt sällan är antingen eller. Människor är så mycket mer än endimensionella. Ibland är man stark. Ibland är man rebellisk. Ibland bara intetsägande. Och ibland går man all in.

Just nu är jag en degklutt. Känner mig som en ganska fluffig degklutt just nu faktiskt. Muffinsformen är på godväg att infinna sig runt byxlinningen. Så vill jag ju inte ha det. Jag får börja på måndag helt enkelt. Och det kanske inte är hela världen trotts allt. Årets uppstart nu i januari är ändå den absolut bästa form som jag startat ett år! Ganska grymt om man tänker så. Grym ska jag vara snart. Just nu är jag en bakande, städande och hemmafixande mjukis.

Inte helt fel, bara nästan.


Nu är jul(maten) slut

Nu har jag landat. Jag har landat matmässigt och jag har ätit upp sig till en behaglig trivselvikt, en som kroppen verkar nöjd med. Exakt vad vågen står på vet jag inte men jag gissar på runt 65 kg, 5 kilo upp sen sista veckan på dieten (alltså precis innan tömingen startade). Under december har jag okynnesätit i stort sätt varje dag. Även om jag hade några dagars socker uppehåll så har jag inte varit utan mat många minuter. Jag har genom detta även tagit tillbaka mitt sötsug. Härligt, då börjar vi nya året på ruta ett igen!

Genom att ha ätit mig igenom dagarna har den konstanta hungern försvunnit, jag känner inte att jag kommer att dö av svält om jag inte får mat minst varannan timme. Nu vill jag bara äta för att dett är gott, roligt och mysigt. Mer av en ovana att äta i tid och otid med andra ord. Jag vet inte exakt när övergången från hjälp-jag-dör-om-jag-inte-får-mat till mer av en ovana att okynnesäta hände, men det var rätt nyligen sen. Kanske i helgen. Att jobba bort ovanan känns och gå tillbaka till sunda vanor känns betydligt enklare nu när kroppen inte längre får panik och slår på svältalarmet så fort det blir matuppehåll. Förut fick jag nästan en klump i magen när jag tänkte på att jag var tvungen att sluta äta konstant. Nu känns det helt okej. Det funkar inte att ha julafton året runt. I år har jag i alla fall fått ha mat-julafton i en hel månad! Gött har det varit, men nu är det slut. Januari blir fritt från godis, dock inte helt sockerfritt, nu vill jag skapa en långsiktig balans!

Nedan syns delar av gårdagens supersmarriga brunchbuffé, sista måltiden av svullande. Ett gott slut på en god jul:

 


Sponsorer 2012

Sponsorerna sponsrar på olika sätt Team Purefitness som är mitt team som jag tävlar och tränar för.

 










 

 




Skyltar

Såg precis att Mia på Dansdesign Sthlm, som sytt mina båda tävlingsbikinis, lagt upp ett gäng bilder på de två bikinis som jag fick uppsydda. Kul att de får vara med på kort på hennes sajt! (klicka här för att komma till just sidan med fitness bikinis)

 

Jag var mycket nöjd med så väl bikinin som bemötandet och möjligheten att bolla idéer med Mia som har stor erfarenhet av att sy olika typer av dräkter. Tävlingsbikinis till fitness hade hon inte sytt förut så det blev mycket utbyte av lösningar, funderingar och designförslag innan vi tillslut stod med två färdiga tävlings bikinis. Det är alltid roligt att ha att göra med människor som är så engagerade i de som de gör!

 


Bikini på bild!



Morgongym!

Idag passade jag på att smita iväg till gymmet nu innan jobbet, något som varit otänkbart för bara ett halvår sedan. Nu tycker jag det är skönt med morgon pass!


Provsmakat på Milen

I förmiddags gav jag och mamma ut på en ny runda runt sjön, en knapp mil, den här gången med löpskorna på. Mycket imponerad av att hon var sugen att följa med! Vi tog det lugnt och bestämde i förväg att bara springa där det var mjukt underlag, dvs. inte där det var asfalt. Totalt så joggade vi drygt två tredjedelar av sträckan. En bit på slutet gjorde jag även en liten avstickare i skogen, fick öka på stegen en aning medan mamma strechade och kort laddade om batterierna. Var mycket skönt att vara tillbaka i löpskorna! Det var inte vidare jobbigt alls och känner att springa milen i mars på en hyfsad tid kommer inte vara några problem. Trodde jag skulle tappat mer kondition än jag verkar ha gjort under de här slöveckorna jag haft nu runt jul. Fantastiska kropp! Gjorde även EKG hos läkaren veckan innan jul och även där visade det sig att vilopulsen var ovanligt låg och blodtrycket var finnemang. Kul att få det på papper med då vet man att kroppen inte bara känns bra utan att den verkligen är bra också! ;)


 


Tjuvstart på träningsåret!

Idag börjar livet efter jul. Jag har njutit och ätit mig igenom både dagarna inför jul och julafton. På det har jag knapt inte tränat alls. Kroppen vill röra på sig och tur är väll det för mina jeans har lustigt nog börjat krympa. Idag tjuvstartar träningsåret 2012 med en lång promenad runt sjön tillsammans med familjen. Räknar med att det tar ca nitio minuter. Ska ta det lungt och fint nu i uppstarten för att få med hela kroppen och framförallt för att inte förkylningen och halsontet ska komma tillbaka. Imorgon blir det mera lång promenad. Väl tillbaka i Sthlm på tisdag blir det äntligen dags att besöka gymmet igen! 


God jul!

På senaste tiden har bloggen förvandlats från en träningsblogg till en mat- och sötsaksblogg. Julen till ära fortsätter vi på den linjen! ;) Ett exempel på det är tårtan med trippel-chockad här nedan. Browniebotten, choklad- och marängfyllning och toppad med fyllig chokladmousee. Idag har jag nått min botten, dvs. den botten jag har i magen. Efter tre omgångar julbord kände jag mig mätt, nästan för mätt. Gott! Har även fyllt på med julgodis i olika former. Har varit en underbar julafton även på den sociala fronten med stora delar av tjocka släkten hemma hos mamma och pappa. Minsta lilla skrutten Liam for runt med sin nya radiostyra bil bland allas fötter, hunden skällde på det mesta och givetvis var det men jämna mellanrum mindre alvarlig kaos i köket. Julen ska vara full rulle och mycket folk! Härliga jul. Strålande jul.

Nu är jag nöjd och rund och glad. Så nöjd och glad att jag bestämt tror att jag ska smygstarta det nya året redan imorgon. Jag är redo! Men innan dess är julaftonskvällen kvar att fira med tomtegröt och lite mera vörtbröd med julskinka. <3

God jul!



Julpromenad och julfika..!

Nu på förmiddagen har jag tillsammans med finaste pojkvännen, mamman och herr hund promenerat ner på stan här i Katrineholm för sista julklappsköpen. Efter det gick mamman och hunden hem medan jag och Niklas tog en julfika i stan.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0