På uttagningen
Slåss just nu för att bli en av utmanarna inför Gladiatorerna 2013.
Uttagning
Idag blir det mera vila och fokuserande.
Vilohelg
Och nu blir det intervaller på löpbandet. ...
Och nu blir det intervaller på löpbandet. Snabba, snabba ben i intervaller om 500 meter. Vila. 500 nya meter. Så rullar det på. Speedy!
Chins, chins, CHINS!
Imorgon blir det löpintervaller för hela slanten....!
Sommarchins i sommarstugan på Koster.
Been there
Been there
Just nu...
Embrace the pain - love the pain!
Första passet var en SATS Running Class. Hur jobbigt låter det egentligen? Ett kort pass på 45 minuter inklusive uppvärmning och strech tänkte jag. Nja, uppvärmningen var givetvis just löpning och strecha fick man göra själv efteråt. Hm. Okej då. Dessutom inbillade jag mig att de flesta deltagarna var sånna som vanligen skulle ha tagit en måndags After Work men som övertalat sig själva att vara lite nyttiga för en gångs skull. Jag hade fel där med, vist var det en och annan muffinsformad dam och ett par äppleformade männ, men det var även MMA killar en thaibox tjej och väldigt många långa smala damer som säkert springer ett par maror om året. Jasså, där ser man - trevligt! Men vidare jobbigt kan det väll inte bli om en skock människor på 30 st ska göra samma sak? Fel igen.
Inspirationen fick jag kramla mig fast vid även i början av spinningpasset. Passet leddes av en instruktör med mildare sadistdrag (har inte alla spinninginstruktörer det?) och där i början gjorde benen klart tt de var färdiga för dagen - viket krävde en hel del inspirationspepp för att påbörja och komma igång med passet. Och jag funderade allvarligt på varför jag satt mig på cykeln överhuvudtaget. Väl igång smittade sadist känslorna av sig och så fort det slutade bränna i benen så skruvade jag på mera motstånd eller trampade fortare. Jag lekte med taken att omfamna den brännande och tunga känslan i benen och jobbade på att hela tiden få känna mer av den. Om jag inte behöver hålla tillbaka på orden så ska jag säga att det blev ett jävligt bra pass! Vist var jag lite skakis efteråt men jag kände mig oförskämt pigg efter strechingen. Krama livet ut sig själv och vara barnsligt nöjd med det - man kan inte var riktigt klok tänker jag.
Nu efter hemfärd och kvällsmat är varken jag eller mina ben inte riktigt lika styva i korken längre kan jag säga.
Blir sängen tidigt idag. ;)
Stertcha bör man.
Dagsformen
Dagsformen en dag som denna.
Döende
Off season-form april 2012.
Bäst gillar jag det bollformade mittenpartiet.
F5 April 2012
Har testat lite maxningar i veckan och tänkte att en förevning av dessa i bloggen vore på sin plats. Mest spännande tycker jag att benböjen har varit, har varit lite rädd att köra för tungt på dem för att knäna ska börja krångla. Nu har jag fått lite nya infallsvinkar och även hjälp med tekniken och ska försöka få upp maxet där. Så har jag bestämt att jag inte kommer att tävla F5 i år utan tänker bara fokusera på att bli starkare och ha skoj. Så får det bli tävling först 2013!
April 2012:
(Vikt 67,8 kg)
Chins med egen vikt
2 st
Benböj + 50 kg
2 st
Bänkpress 47,5 kg
2st
Dips med egen vikt
3 st
Delta och Långdistans
Idag på förmiddagen har jag varit på det omtalade Delta Gym nära Odengatan i här i Stockholm. Jag var på plats för att köra ett pass med Jenny Adolfsson. Riktigt kul och lärorikt att träna med henne. En mycket skärpt och otroligt inspererande tjej! Att besöka Delta gym i sig var i sig spännade. Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig men i mitt huvud - och i många andras - är det ett legendariskt gym och i mitt huvud tänkte jag mig ett gigantiskt gym. Jag blev lite förvånad väl där inne, det var charmigt spartanskt men ändå var det ett vanligt gym. Ganska litet och proppat med grejer - proppat på ett bra sätt alltså med mycket vikter och makiner - men inte direkt anolunda på något sätt. Märkligt det där att förvätningar, om än så odeffinerade, kan få hjärnan att tro att allt ska vara magiskt. Givetvis är det folket som tränar där som gör stämningen och skapar mystiken kring gymmet. Är nog något som måste inanndas under en lite längre tid. Men helt klart kul att ha varit där får se om det blir fler gånger.
På eftermiddgen var det först 2 års kalas för Lilla Liam Lej. Syster hade bakat tårta och bullar och lilla skrutten hade gjort, vad min syster exemplarisk politiskt korekt kallade för "kalasbollar". Vet inte om det var så mycket till bollar utan de hade flera spännade former och var hur som helst super goda. Bra jobbat av Liam! Mitt i tårtkalaset fick jag ett samtal som fick mig att sätta tårtan på tvären. Oj, oj, oj. Men det kan jag berätta mer om lite senare. Eftertårtkalaset bar det av ut till Ensta för att spana på de farchinerande ultralöparna som sprang antingen 8 eller 16 mil (!!!) och även säga hel till teamcoach Madde. Jag kan inte mer än att ta av hatten för dessa milt envisa människor som tar mil efter mil, timme efter timme - och de flesta såg dessutom oförskämt frächa ut! Själv känner jag mig, och många med mig, rätt död efter EN mil. Tänk då 8 mil! Eller 16. Jag är bockar åter igen.
Nom-nom
180g äggvitor (ca 6st)
100g hela ägg (ca 2st)
600g keso 4% *
50g proteinpulver vaniljsmak**
Ev 2 msk socker alt sötningsströ.
Ev smör /oljatill form
Vispa vitorna hårt
Ev om socker används vispa ihop socker och ägg.
Blanda i keso, pulver.
Vänd ner vitorna
Smöra en form eller använd en teflonform, häll i smeten
Grädda på 175 grader i cirka 20 minuter, till kakan har blivit gyllenbrun och lätt lossnat från kanterna.
Per portion, ca 150g
185kcal
25g protein
8,8g kolhydrater
6,5g fett
* Här använde jag minikeso, funkade fint
Bra start
Första dagen på dietupplägget har gått förvånansvärt bra. Inte varit hungrig en enda gång idag, förutom precis efter jobbet men det är jag å andra sidan alltid hungrig. På tok för långt mellan lunch och kvällsmat, där har samhället planerat lite dåligt tycker jag. Proteindrink till lunch funkade superbra och mätt blev jag! Stod mig bra fram till trefikat då det var dags för lite grovt bröd, lite kassler och ett ägg. Mycket bra upplägg rent hungermässigt! ^^ Ska vi se om det har samma fina effekt på andra områden också.
Nytt diettest
Det pågår en konstant debatt om dieter hit och dit. Modet går mellan att räkna kcal, från att ge fett dåligt ryckte till att ge sig på rent socker och just nu är det kolhydraterna som vi hellre kan leva utan. Även proteinet får i omgångar en känga, rött kött är enligt många ohälsosamt och protein i pulverform ifråga sätts. Det är inte lätt att navigera rätt ute på havet av matvetenskapen. Som insnöad i fitnessvärlden har självklart en färgad syn på det här med diet. Jag vill framförallt ha mina muskler kvar efter en diet och jag vill under tiden ha nog med energi att träna. På mig fungerar kolhydrater bäst som energi efter vad jag hittills testat. Nu har jag i och för sig inte kört någon regelrätt ketodiet (där kroppen börjar använda sig av ketoner som utvinns ur fett i brist på kolhydrater, s.k. ketos) men det verkar aningen meckigt plus att jag inte alls är vidare sugen på att gå runt och vara grinig under den tiden det tar för kroppen att komma in i ketofasen.
Att äta många små eller få stora mål är något som mer eller mindre är en smaksak. Men för just intaget och ätandet av protein råder mer strikta riktlinjer. Protein stimulerar förmågan att både bygga och behålla muskler, det är inget nytt påfund och det är dessutom välbeprövat. Dessutom verkar de flesta överrens om att intaget av just protein bör spridas ut över dagen för bästa effekt. I stort är det den grund som jag haft i huvudet när jag egenhändigt knåpat ihop mitt dietprogram för de närmaste tre veckorna. Det viktiga med diet ut över detta är att den passar mig och mitt liv och min person. Om man sneglar på olika (aningen udda?) dietstilar t.ex. den enformiga jordnöstsmörsdieten av Sid Knutsson eller Jannika Larssons 3000 kcal-diet eller varför inte Carina Isacsson som gärna tar ett par extra nötter och ett glas vin på helgen även under de sista deffveckorna, så kan man tänka att det som funkar funkar även om det inte är stöpt i exakt samma mall. Inte ens ett fitnessliv behöver vara totalt fyrkantigt. Att hålla ett kaloriunderskott, satsa på ordentligt (inte överdrivet) intag av protein kombinerat med en gnutta disciplin kanske är allt som krävs trots allt? Lätt som en plätt. Typ.
I alla fall så har jag gjort följande upplägg till mig själv och kommer köra det fram till 1 maj. Tre veckor är lagomt för att känna på hur det verkligen funkar plus att det är överkomligt rent mentalt så här utan några speciella mål framför ögonen. Ett litet mål har jag givetvis för mig själv och det är att gå ner 3 kg under dessa tre veckor. Fullt rimligt då jag antagligen kommer tappa mycket "påskmat" under första veckan och sen får det gå lite långsammare om det vill, jag tänker inte tokpressa mig själv.
- Frukosten kommer jag att bara köra protein (ägg/keso) och kaffe, jag cyklar till jobbet och vill/hinner inte äta massor innan jobbet.
- Frukost nr 2/mellanmål blir lite större med både protein (keso/kassler/ägg) och kolhydrater (mörkt bröd/havregryn)
- Lunchen kommer bli en proteinshake och en frukt (ev. nötter/jordnötssmör om det visar sig att jag blir okristligt hungrig), smidigt plus att jag med en sån lunch hinner med min lunchpromenad.
- Mellanmålet på eftermiddagen blir som det på förmiddagen, lite större med både protein (keso/kassler/ägg) och kolhydrater (mörkt bröd/havregryn).
- Till kvällsmat satsar jag på vanlig lagad mat, men med minimalt med fett, bara lite kolhydrater - mest protein med andra ord. Och mycket grönsaker givetvis!
- Till kvällsfika blir det kesella, en proteindrink eller kanske lite tonfisk.
Nu ska jag ta en promenad och inhandla delar av veckans meny!
Träning vecka 14
Påskminut m.m
90 min box down
Galet bra boxpass! Såg till att ha vägarna förbi Sats Kompassen Gbg idag för att vara med på den extra insatta påskboxen! Mycket bra instruktör, mycket bra sparringpartner och precis lagom långt pass.
Fördelen med lite längre pass, för utom att det är just längre då, är även att det nästan uteslutande kommer taggat folk som verkligen vill träna hårt. Det är ingen som släpar sig iväg på 90 min box för att de känner att de "borde" eller "måste", bara folk som verkligen vill! Inte allt för sällan är det oxå folk som har boxats/kampsportat en del, vilket givetvis också är barnsligt roligt. Innan passet ska köra igång brukar jag stå och titta på folk och försöka lura ut vem av de som är där själva som jag vill köra med. Försöker titta ut någon sol ser snabb och hyfsat van ut. Det här är jag mycket dålig på. Eller rättare sagt, jag vet faktiskt inte om jag är bra eller dålig då jag i princip aldrig hinner fram till den jag vill köra med innan någon annan haffar mig. Jag antar att det är pga. att jag försöker undvika att se allt för desperat ut och där av sniglar mig fram. Samma sak idag! Kom fram en liten, liten tjej och ville köra. Jag vet att man inte ska döma folk efter utseende men jag förväntade mig inget vidare motstånd. Oj vad fel jag hade! Grym tjej med både styrka och snabbhet som tydligen hade kört en del Thaiboxning i sina dagar. Tur att man inte har rätt jämt. ;) Blev en riktigt, riktigt bra kombo att köra ihop!
Mellan boxövningarna körde vi en del fys, t.ex. allas våra älskade burpies. Jag han med 50 burpies på 2.30 min, ingen aning om det är bra eller inte men bättre ska det bli nästa gång! ;) Grymt kul pass i alla fall, härlig stämning, det nöp åt bra i lungorna flera gånger under passet och jag var härligt skakis i hela kroppen efteråt.
Ikväll blir det lugna gatan med film och soffmys!
Götelaborg...!
Sitter i bilen på väg mot Sveriges framsida. Ska bli påskfriande i dagarna tre för hela slanten. Har även bokat in ett par klasser på Sats Kompassen och Sats Frölunda, ett boxpass på 90 minuter (tjoho!) och sen var det ngt mer. Så hinner jag kanske med något mer vanligt gympass mellan påskäggsätandet. x)
Glad påsk på er!
Tränings- och filosofihelg med kunsin vitamin!
Ofta kanske man tänker sig själv som någon som inte tränar men som ska börja. Eller någon som försöker träna, men inte kan. Att identifiera sig med något nytt är inte så enkelt. Dessutom kan det säkert sätta igång en hel del rädslor om man rivstartar med t.ex. träningen och toktränar i ett par veckor då man går helt ifrån den person man tidigare identifierade sig med. Är detta verkligen jag? Och så blir man mer eller mindre medvetet rätt för det nya man håller på och skaffar sig och kryper tillbaka in i trygghetsrutan och slutar träna. En annan sak som vi kom fram till är det med vikten av att hitta förebilder som man faktiskt kan identifiera sig med. Eller ännu bättre kunna skräddarsy sin nya identitet utan att vara orolig för att inte passa in i mallen. T.ex. måste man inte ta promenader före frukost för att man ska blir hälsosam. Man måste inse att bara för att den hurtiga kompisen bara äter frön till frukost och springer en mil om dag och aldrig vill vara gå ut och ta en öl så måste man inte vara lika dan bara för att man börjar träna. Man kan lägga det som man vill! Eller så får man hitta någon som har det ungefär så som man själv kan tänka sig att leva. Oavsett måste man hitta ett sätt att på en djupare grund identifiera sig i det nya man vill göra.
Jag känner själv igen mig i resonemanget och vill kanske inte alltid peta, väga och räkna på min mat även om jag i stort vill leva med min träning. Att tävla fitness behöver inte heller göras på det sätt som man först tror är den rätta och enda vägen. Ju djupare man lär sig om sporten ju fler vägar ser man som möjliga att gå, vilket gör det enklare att hitta förebilder att efterlikna, både fiktiva men även verkliga personer. Att identifiera sig med någon är givetvis enklare ju mer lik man känner sig sin förebild. Om någon som liknar mig kan, så borde jag också kunna! Ju mer jag hittar personer inom fitness en som jag känner att jag liknar, ju lättare blir det och ju tydligare blir mitt mål. Lösningen om man vill göra något borde ju alltså vara att leta efter likheter med de personer eller personlighetstyper som är som man vill bli. Om jag tror att jag kan kommer jag att försöka! Om jag identifierar mig med att kunna så kommer jag klara det jag tänker göra. Med det sagt så tycker jag att det är ännu tydligare hur vi behöver den positiva förstärkningen mot den tänka målbilden för att lyckas hålla i motivationen. Ja, hm, jag hoppas min tanke är hyfsat klar trots min svamlande text så här på söndagkvällen. För att fatta mig kort:
Tro inte att du klarar det - vet att du klarar det!
