Fitmyself

Just nu känner jag mig lite snuvad på all den goda maten som jag inte kan äta tack vare magkrångel. Dessutom har jag börjat inse att något normalläge, dvs. hur det var i januari när jag började resan så smått, kommer jag inte att kunna gå tillbaka till på ett bra tag om jag inte pressar ner maten i magen de kommande veckorna. Varför jag nu skulle vilja göra det? Jag vet inte hur jag tänkte men jag trodde verkligen att allt skulle bli som "vanligt" på måndagen efter tävlingen. Vist var det röster som sa att det skulle bli svårt att gå tillbaka till hur det var innan, men jag tänkte att det var mentalt dem menade. Att man skulle vilja fortsätta räkna kalorier och mäta mat. Det kändes som jag skulle kunna låta bli. Lätt. Men magen är ju helt ihopkrymt! Som om jag gjort en sån där operation där dom klipper bort magsäcken. Okej, jag är dålig i magen men jag blir ändå mätt av en Activia yoghurt! Hallå!?

Jag vet inte om någon kunnat missat det men jag är ett stort fan av mat. Alla sorters mat i stort sätt - god mat, nyttig mat och ibland tycker jag även att äcklig mat är god. Jag tyckte t.ex. översaltad torsk med potatis under tömningen var gudomligt gott. Någon som kommenterade ett inlägg om just det frågade om hon (han?) inte kunde ana viss ironi i min glädje över lite salt torsk - från ett märke som tydligen skulle ha den torraste och tråkigaste fisken på marknaden. Men nej. Mat är mat och mat är gott. Jag gillade det. Nu är det kanske inte just det jag suktar efter idag, men där och då var det vad som bjöds och jag lät mig väl smaka! Jag är med andra ord ingen som kräver gräddsåser, flottiga potatisgratänger och verkligen inte pizza på tisdagskvällen, men jag vill kunna äta hyfsat vad jag känner för. Jag uppskattar att kunna äta en rostad macka med ost, ha fruktmüsli med russin och nötter i min yoghurt, kunna äta hyfsat obegränsat med frukt, dricka ett par glas mjölk utan att slippa tänka på att jag borde valt något annat. Brödförbud, mjölkrestriktioner och att inte änns kunna ha vitt mjöl i redningen till min köttfärssås gör att det känns som att jag missar något. Jag missar en bit av livet om jag håller på för länge med sådant. Misstolka mig inte, jag har verkligen lärt mig massor av fitnessresan och skulle absolut inte vilja ha den ogjord - det har varit en otroligt spännande och lärorik resa! Och det är inte alls omöjligt att jag någon gång kastar mig in i leken igen. Men fitnesslivet har också fått mig att fundera på vad som är viktigt för mig gällande kost och träning. Mat är för mig en livspassion - njutning, glädje och ofta gemenskap. Träningen får även den mig att känna livet ut i fingerspetsarna. Man ska träna så att det gör åtminstone lite ont - då vet man att man lever! Det är en underbar känsla! Men jag tränar också för att kunna leva fullt ut på annat håll. För att orka mer. För att kunna fokusera bättre t.ex. på jobbet. För att hålla immunförsvaret på topp. Och inte minst - för att kunna äta mer.

Att ha fitnessmålet framför mig har varit strålande för motivationen, spänningen i utmaningen och det har definitivt gjort mig mentalt starkare och fått mig i en bättre fysisk form än jag ens hade drömt på utan målet. Men en fitnessatsning består av minst 50% kostvanor skulle jag säga. Träning i all ära, men sköter du inte kosten kan du glömma scenen, formen och hela idéen med tävling rinner mellan fingrarna. Nu behöver jag få freestyla lite med min mat och då även med min träning. Jag kommer skissa lite på ett upplägg på träning där jag kan känna mig vild och levande - få blodsmaken i munnen, jobba stenhårt och bli stark utan att fundera på vad som bygger mest muskler. Inga restriktioner i konditionsträning för att det hämmar musklernas uppbyggnad. Jag vill bli så där härligt slut som man blir av t.ex. ett MMA-pass eller ett boxpass. Jag vill bli starkare! Jag vill ta en kaka ibland och jag vill äta bröd, baka kakor och ha smör på klyftpotatisen på fredagkvällen. Jag vill inte svälla upp tjugokilo på pasta och choklad, men jag vill känna att jag lever även på matfronten! Jag vill låta smaklökarna dansa! Jag vill baka mitt eget hemgjorda bröd! Jag vill ha både russin, äpplemos och mjölk till min gröt! Jag vill ha en muffins till söndags fikat - även fast det inte är "ätardag"! Jag vill att maten ska få komma i första rummet nu ett litet tag och träningen får se till att hålla jämna steg. Jag vill bli stark, frisk och glad! Inte för jag på något sätt känner mig svag, sjuk eller ledsen nu, men jag vill leva med alla mina sinnen!

Nu ska jag sova mig i form, imorgon ska jag till jobbet igen. Och på måndag börjar mitt egenkomponerade decemberupplägg - skapat bara för att passa mitt sinne, själ och matglädje!