Fitmyself

Kall. Täppt i näsan. Ont i huvudet. Noll träningsmotivation. Vill bara krypa upp i soffhörnet och dricka the och äta upp alla våra egengjorda praliner. Vill inte göra något annat. Absolut inte träna. Inte ben i alla fall. Går pissigt med min diet. Jag har fuskat järnet senaste två veckorna. Och om drygt en vecka är det dags för en ny underbar fettmätning. Vad ska det vara bra för egentligen? En muskelmätning skulle jag kunna vara intresserad av, men mitt himla fett?!?! Tydligen var det dags för det tyckte PTn.  Jaja. I alla fall har jag skött min träning, så hoppas att även mina små muskler har ökat i massa.

Nu ska jag motvilligt släpa mig till gymmet. Fast jag egentligen inte vill. Vill ha praliner. Och ett varmt bad skulle sitta fint. Men nej då, nu har jag ju fått något himla släpp och fått för mig att jag ska tävla och se ut som en biff på ben om ett tag så nu är det inte ett alternativ att slappa. Jag vill inte träna nu, men jag vill nå mitt mål. Långsiktigt så vill jag. Och dessutom vill jag träna de allra flesta dagar i månaden. Men inte idag. Oavsätt så ska jag till gymmet. Inte  sitta hemma och förstöra alla andra dagar för mig själv genom att smygfuska när jag är lite ur balans. Ne, så funkar det inte. Man får vara hur småsur och trött som helst, träna kan man göra ändå. Så länge det inte är halsont eller hög feber ska man gott masa sig i väg i alla fall. Jahapp. Då gör jag väll det.