Fitmyself

Sjukt. Jag är bokstavligen bakis. Jag mår illa, lätt huvudvärk och helt slut i kroppen. Jag är bakis på mat. Det är galet. Jag tänkte skriva ett långt härligt inlägg om helgens tävling och mässa, men det får vänta orkar inte ta mig till datorn och fixa bilder. Bloggar med enhandsfattning från mobilen i soffan i stället. För idag är jag regelrätt bakis, plus att jag är lovlig svullen i hela kroppen.

När jag tänker efter är det väll kanske inte helt långsökt. I helgen åt jag mer än jag gjorde under hela två sista veckorna på deffen. Och jag mins redan under de veckor på slutet när jag bara hade en liten höjning av kolhydrater på lördagar, hur jag knappt fick ner alla kolhydrater och hur jag sen hade mage som en ballong i timmar. Igår betedde jag mig som det var julafton, huvudet visste ju att tävling och dietande var över - men kroppen hade ingen aning. Huvudet är en idiot som inte förstår att kroppen inte förstår. Magsäcken är fortfarande liten, van ät äta microportioner var tredje timme. Kroppen har inte ätit något fett alls mer än en omega3 kapsel om dagen - inte ens stekfett, på många veckor. Inga mjölkprodukter på tre. Osv. Jag förstår att det blir en chock, men att man kan bli bakis av mat visste jag faktiskt inte! I söndags var jag sjukt träningssugen och ville bars till gymmet. Nu förstår jag varför många rekommenderar en veckas träningspaus. Det är inte nödvändigtvis för att ladda några mentala motivationsbatterier, det är kroppen som kräver vila. Kroppen har efter månader av högvarv gått på semester, den har vart med om duktigt med press och stress och verkar nu tagit strejk. Okej då. Denna veckas ledighet är tillägnat kroppen. Tack för de senaste månaderna!

Nu blir det mer vila. Den där milen jag dillade om att springa i tidigare inlägg (var för övrigt ett tidsinställt inlägg från i söndags) blir inte av idag kan jag då säga.

Tävlingsvila.