#%?¤##^^!!

#%?¤##^^!! Tänk dig alla fula ord du kan komma på. Och så lägger du till några till. Och så glömmer du inte att ta med fula könsord. Riktigt fula. Då vet du precis hur jag tänkte efter varje intervall under gårdagens backträning.

Backen som jag sprang i ligger i Ursvikskogen, precis bredvid tunnelbanespåret som går mot Akalla. Det är en bra byggd backe som blir brantare och brantare ju högre upp man kommer, så lyckas man bara hålla jämn fart så blir det en ordentlig pulshöjjade. Och även om man inte håller jämn fart (vilket jag inte gjorde) så ligger pulsen runt 200 slag i minuten. Minst. Benen skakade redan efter första två intervallerna, då vet man att det kommer bli ett bra pass med ytterligare 8 stycken to go. Och jag svor för mig själv den sista biten av varje intervall. Mest svor jag i mitt huvud men då och så var jag tvungen att svära högt.

Benen kändes fräscha i början - den flacka delen av backen - och jag hade bra med tryck. Riktigt roligt! Ju högre jag kom ju mer brände låren och ju mindre luft fick plats i lungorna. Glädjen avtog. Jag tänkte att jag ville ge upp och gå hem. Räddade mig själv med att det nog inte var så långt kvar och lyfte blicken. Jag hade fel varje gång - det var långt kvar. Eller ja, så lång som en tredjedel av en 150 m (?) backe kan vara. Det var då svordomarna började komma. Sen svor jag som en borstbindare väll uppe på toppen. Svor lite mindre när jag vänt neråt och kommit ner en bit i backen. Halv vägs ner började det bli skönt i benen igen och de kändes nästan pigga. När jag var nästan nere kände jag mig fit for fight igen, pigg och glad. Så jag tog nya älgkliv upp för den flacka delen. Bra fart. Kom högre upp. Mjölksyra. Syrebrist. Svordomar. Vända. Svära lite mindre. Piggna till. Upp igen. Svära. Bli pigg. Svära igen. Och så höll det på totalt 10 intervaller. Ca 30 minuter tog hela härligheten.

Var mycket nöjd när jag kommit till toppen för tionde gången. Tills jag kom på att min tröja och vattenflaska var kvar längst ner i backen. Då svor jag lite till. Gick ner och hämtade grejerna och promenerade elfte och sista rundan upp. Gav bra puls bara det. Men svor inte. Så började jag småjogga vägen hem och fick en härligt skön känsla i kroppen. Underbara träning tänkte jag! Även fast jag viste att det var så långt i från vad jag tänkte när jag höll på. Jag ser underligt nog redan fram i mot nästa intervallpass. Tur att man glömmer fort!



Kommentarer
Postat av: Johanna

Bra kämpat!

2012-05-24 @ 20:37:07
URL: http://inshape.blogg.se/
Postat av: Annelise

2012-05-25 @ 23:06:36
URL: http://afannelise.bloggspot.se
Postat av: Annelise

Grymt jobbat tjejen!!!:)

Hahaha....du är som vanligt väldigt rolig:):)

Kramisar:)

2012-05-25 @ 23:07:45
URL: http://afannelise.bloggspot.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0