Run, Emma! Run!

Körde en runda på knappt fem kilometer runt sjutiden. Gick oväntat bra. Nästan så att jag undrade om det inte var något fel. Första kilometern brukar alltid kännas som jag kommer att avlida vilket steg som helst, men idag han jag knappt bli andfådd. Hade ändå ett helt okej tempo tyckte jag. Inte heller kändes det som att mina lungor skulle slitas ut. Inte en enda gång under hela rundan faktiskt. Andades förstås häftigt i backar och på slut spurten, men på ett behagligt vis på något sätt. Ytterst underligt.

Om kvällens väldigt bra runda hängde på att jag vilat upp mig under min dekadenta sommar, jag faktiskt fått lite kondition av att springa fram och tillbaka med staplar av tallrikar i händerna eller om jag egentligen sprang i snigelfart idag är dock oklart. Kanske kändes det som lätt att springa därför att jag mest tagit mig fram över stock och sten denna sommaren? Att den platta asfalten gjorde det lätt för benen att springa? Jag försökte mig även på att ändra mitt löpsteg en aning idag, kanske spelade in. Oavsett vad så hoppas jag att jag kan fortsätta springa lätt. Är det bara att öka på distansen framöver. x)

Imorgon ska det bli ösregn, så funderar på att fiska fram baddräkten och simma lite i badhuset. Bra konditionsträning som inte sliter på mina stackars knän. I övermorgon blir det vila. Har tänkt köra på ett rullande tredagarsschema, springa, simma och vila på sista dagen. Tror det är ett bra upplägg så här i starten av hösten.

Nu, söndagsmys i soffan med mitt favorit gossällskap! :)

Kommentarer
Postat av: Petra

Vad skönt att komma igång! :-) Bra jobbat!

2010-08-23 @ 21:02:03
URL: http://metrobloggen.se/petrakardell

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0